Alla inlägg under augusti 2018

Av Siv Aksila - 31 augusti 2018 06:30

 

När min generation – 40 och 50-talisterna – påbörjade vårt yrkesverksamma liv var urvalet av jobb magert för den som inte ville jobba inom industrin. Därför valde många av oss att bli lärare, eller också hamnade vi i vårdsektorn. Jobb som ställer krav på social kompetens.

Nu när vi går i pension är urvalet av jobb mycket större. För den generation som växer upp nu – uppfostrad med datorer och mobiltelefoner som självklarheter, den som har kontakt med sina kompisar via mobilen och ägnar sig åt att spela dataspel i stället för att träffa dem – är urvalet mycket större.

Arbetarungar som jag, tyckte att studielånen var förskräckligt höga – lite över 8000 kronor per termin om jag minns rätt – men alltsammans smälte inflationen bort samtidigt som lönerna steg. Ingenting förblir som det var. Det kommer inte att återupprepas. Vill du ta studielån bör du tänka på vilken lön du får färdigutbildad.

Nu är det brist på personal inom både vården och skolan. Varför?

Vad har hänt? Skolan kommunaliserades av Göran Persson. Motiveringen? Minns inte. Det som skedde efteråt var att den ekonomiska ojämlikheten i hela västvärlden ökade (läs gärna om det i Pikettys ”Kapitalet i det tjugoförsta århundradet”). Följden blev att landstingens och kommunernas skatteinkomster minskade. Lönerna för lärare och vårdpersonal steg inte i takt med löneutvecklingen i stort.

Samtidigt dök det upp en rad andra bra betalda jobb, med mindre krav på social kompetens, på arbetsmarknaden.

De nya jobben, jobben som gör utbildningar som lärare, vårdpersonal eller poliser mindre intressanta, kräver långa utbildningar. Utbildningar som ställer krav på att det finns resurser i hela utbildningsväsendet för att möta problem som ADHD, Aspergers, autism, dyslexi och dyskalkyli. Vem hade hört talas om dylikt för femtio år sedan? Många i min generation klarade sig skapligt med åtta års folkskola. Det fanns gott om jobb. Enkla jobb som att utföra samma rörelser 1200 gånger i timmen. Bra jobb? Nej!

Då kom invandrarbarnen från Finland och Jugoslavien. Undervisning på modersmålet förekom inte. Svenska fick de lära sig på egen hand. Nu får skolarna barn som kommer hit från andra kulturer, som inte gått i skola alls, traumatiserade barn, barn från fattiga och/eller krigförande länder. Barn som behöver specialutbildad personal för att klara sig genom skolan.

Ingen räknar med att det finns barn som aldrig någonsin kommer att kunna klara de högt kvalificerade arbetsuppgifter som finns på arbetsmarknaden. De ska erbjudas ”enkla jobb” som egentligen inte finns.

Jag har inget svar på varför svensk skola inte når världsbästa resultat. Varför räcker inte utbildningarna till? Kanske skulle det vara meningsfullt att fråga om extremt höga betyg verkligen är den bästa förutsättningen för att bli en bra läkare?  Men jag vet att för att åstadkomma detta krävs mer och bättre utbildad personal och det får man inte med sänkta skatter. Det får man inte heller med lägre ingångslöner eller med hjälp av fler ”enkla jobb”.  Det får man bara genom att låta de redan välbetalda betala.

Varför ska de göra det? Varför inte? Vem ska betala skola och sjukvård när artificiell intelligens tagit över jobben? Den utvecklingen har pågått ända sedan James Hargreaves uppfann Spinning Jenny 1764 och lär inte gå att stoppa.  Kommande generationer måste forma framtiden utan tillväxtsamhället. 


ANNONS
Av Siv Aksila - 30 augusti 2018 11:30

    Stephen Hawkins föreslog på det yttersta att mänskligheten skulle emigrera långt bort, till Proxima B. Elon Musk planerar ett utvandringsprojekt till Mars. Själv föredrar jag en promenad i Kronskogen, Eskilstuna. Jag behöver inte mer men jag vill att ni ska förstå att vi alla lever på ett och samma jordklot.

Några få av oss är ofattbart rika men för den sakens skull är de inte mer värda än den lille syriske pojken som dog på Medelhavets strand, eller flickan i flyktinglägret som går samma öde till möte i brist på mat och rent vatten. Det är fullt möjligt att någon av dem skulle ha kunnat bli en ny Nelson Mandela eller en Marie Curie. De fick inte chansen. Och det är det jag tycker att de oförskämt rika ska ge dem. En chans. Att vi andra ställer upp borde vara lika självklart. Att dela med sig till andra människor är mer givande än en shoppingresa till andra änden av jordklotet – eller en resa till Mars.

Att läsa skönlitteratur är ett bra sätt att få förståelse för människor i andra delar av världen. Sedan finns det faktaböcker som är ett måste. Här följer en litteraturlista för er som inte riktigt förstått att vi alla lever på ett och samma jordklot. Jag lovar att det finns fler, mycket fler, läsvärda böcker som ger dig en möjlighet att förstå.

Hans Rosling Factfulness  

Ngugi wa Th´iongo Om icke vetekornet                        Djävulen på korset            

Sembene Ousmane Guds träbitar           Yasmina Khadra Sirenerna i Bagdad       Varis Dirie En blomma i Afrikas öken

Amos Oz Hur man botar en fanatiker      Gaël Faye Litet land

Majgull Axelsson Jag heter inte Miriam              Chimamanda Ngozi Adiche Americanah                          

Helon Habila I väntan på en ängel

Svetlana Aleksijevitj Kriget har inget kvinnligt ansikte                              Zinkpojkar    

Chinua Achebe Guds pil                             Fausta Marianovic Sista kulan sparar jag åt grannen


Fabio Geda I havet finns det krokodiler      Thom Lundberg För vad sorg och smärta                

Nuruddin Farah Länkar      Dolda i det fullt synliga

Kim Thûy Ru   Aravind Adiga Mellan attentaten            Nadifa Mohamed Förlorade själar

Hanya Yangaihara Ett litet liv                 Dave Goulson Galen i humlor

Binyavanga Wainanina En dag ska jag skriva om den här platsen

Yaa Gyasi Vända hem          Julie Otsuka När kejsaren var gudomlig        

Assaf Gavron Uppe på höjden                 Karin Bojs Min europeiska familj         

Thomas Piketty Kapitalet i tjugoförsta århundradet          Arundhati Roy Den yttersta lyckans ministerium

Hakan Günday Mer            Han Kang Vegetarianen          Levande och döda

Mohsin Hamid Exit väst     Yun Hûng-Gil Regnperioden               

 Peter Wohlleben Trädens hemliga liv                Bo Hazell Resandefolket                                     
 

Petina Gappah Memorys bok

ANNONS
Av Siv Aksila - 29 augusti 2018 09:00

    

Just nu är jag avundsjuk på några damer som varje dag tillbringar ett par timmer i Kronskogen här i Eskilstuna. Jag älskar skogen och har ingenting emot att gå samma runda dag efter dag, för den är aldrig riktigt densamma. För mig är det mer värt än att ligga på en playa.

För en hel radda år sedan, jag skulle tro att många av er som skriver på bloggplatsen inte ens var födda då, irriterades jag av att skogen var nerskräpad. Gång på gång, tills jag kom underfund med att det gick att göra något åt det och bar i väg kasse efter kasse med skräp därifrån.

Även om det fortfarande kastas skräp i skogen blir den inte riktigt lika nerskräpad. De senaste åren har en hel del skräp försvunnit när andra tagit samma initiativ.

Vi måste lära våra barn och ungdomar att inte skräpa ner. Tomburken är faktiskt lättare tom. Lära dem vilket pris det har.

Nästan alla svenskar tycker att plasten i havet är ett problem. De inser att fisken inte kan leva på plast och att stränderna är mycket trevligare rena.

Nu är det inte längre en självklarhet att affärskedjorna stoppar ner varorna i en plastkasse. De ska fråga om kunden vill ha en kasse och helst ta betalt för den. Själv sparar jag mina knogar genom att använda Dra Maten, har alltid en tygkasse i ryggsäcken om den inte skulle räcka till.

Eftersom vår sommarstuga saknar rinnande vatten använder vi en hel del engångsmaterial men det är papper som gäller. Våra gäster kastar sina muggar när de druckit ut kaffet – om de bjuds på mer kaffe senare måste vi plocka fram nya. Själv använder vi dem så länge de fungerar. Eftersom vi mest dricker vatten kan de hänga med i flera dagar.

Både Centern och MP vill förbjuda sugrör, bestick och andra engångsartiklar i plast. Men det räcker inte. Det måste mer till.

Internationellt jobbar man på att ta fram sugrör i papper. Plastkassar och plastpåsar förbjuds. Men eftersom det är vi i de rika länderna som har skapat alla dessa ”underbara” föremål måste vi också hjälpa folken i de fattiga länderna att sortera soporna. Varför?

För att vi ska kunna äta fisk fångad i haven också i framtiden!


Av Siv Aksila - 28 augusti 2018 11:04

 

Såg du gårdagens (27/8) Vetenskapens Värld? Om inte: gå in och titta på programmet! Det handlar om Artificiell Intelligens. Om vem som kommer att utföra framtidens arbete. Kommer robotarna att ta över? Ska vi slå sönder dem som vävarna i England gjorde när de maskinella vävstolarna dök upp?  

Alliansen vill minska skatten på arbete, säger de, men jag tror inte att de någonsin läst gamle Marx uppfattning om var tillväxt kommer ifrån. Även om pengar numera skapas genom att bankerna ger lån så måste det finnas någon form av säkerhet. Vare sig säkerheten grundar sig på ett existerande företags materiella substans eller en persons boende – bostadsrätt eller villa – så är den ett resultat av ett utfört arbete.

Allting – varje föremål, fastigheter, skepp, bilar vägar, våra åkrar, ja till och med skogarna om vi brukar dem – är ett resultat av mänsklig verksamhet. Åkrarna såg helt annorlunda ut innan människan började bearbeta dem. De har, liksom allt annat, fått ett ekonomiskt värde beroende på det nedlagda arbetet och har därför, under historiens gång, försetts med en ägare med rätt att sälja sin egendom.

Vad händer när nästan allt arbete utförs av robotar? Utan löner kan vi inte betala för varorna. Vi svälter och ägarna till det Marx kallade produktionsmedel går i konkurs, eller?

I dagens (28/8 2018) SVD finns en intressant debattartikel av Pella Larsdotter Thiel. Rubriken ”Ska vi offra klimatet på tillväxtens altare?” säger allt om vad den handlar om och hon har rätt. Alldeles för rätt. Framtiden ställer krav på oss. Vi kan inte leva som vi gör. Det ekonomiska systemet måste förändras. Hur? Om vi är rädda för den debatten kan vi vara helt säkra på att det går åt helvete.

Men varför inte börja med att diskutera medborgarlön i stället för ”enkla arbeten”? Att vi i framtiden ska öka BNP genom att städa åt varandra är egentligen en ganska dum idé.

Och så tycker jag att du ska rösta på MP den 9/9. Vi ser problemen men måste bli starkare i riksdagen för att kunna jobba med lösningarna.



Av Siv Aksila - 27 augusti 2018 10:40

 

Jusek är en fackförening för akademiker. I DN den 27/8 har de en annons som förtjänar uppmärksamhet. Inte för att det är något nytt under solen; Sverige har slösat med nysvenskarnas kapacitet så länge jag minns. Jag minns t ex en jurist från Latinamerika som omskolade sig till tekniker på Arbetsmarknadsutbildningen i Ronneby under åttiotalet. Jag har också hört talas om restaurangägare, födda i utlandet, med akademisk examen. Det är ett missbruk av resurser.

I nuläget är 55 000 utrikes födda akademiker överkvalificerade för sina jobb. Har de möjlighet att utveckla sin svenska och få jobb inom sina utbildningar senare? Inte mindre än tiotusen av dem arbetar med jobb som inte kräver gymnasieutbildning. De kör taxi, städar eller har olika servicejobb. Jobb som kallas ”enkla” och kan utföras av personer med en låg utbildning efter en introduktion med undervisning i svenska och i grundläggande samhällskunskap.

Jusek har ett system med mentorskap för att få in nysvenskar på arbetsmarknaden. Den typ av verksamhet är viktig. Den bör utvecklas. Varför inte låta sjuksköterskor och lärare – och liknande grupper – med utbildningar utomlands jobba som undersköterskor och lärarassistenter tills de kan en tillräckligt god svenska och fått sina utbildningar bedömda och godkända. De behövs!

Det är inte konstigt att integrationen kostar när vi inte använder nykomlingarnas kompetens.

 

NU!

Av Siv Aksila - 26 augusti 2018 13:37

 

Nu. Det är Nu Framtiden börjar. Det är Nu det måste göras. Järnvägsnätet och vagnarna måste få det underhåll och de resurser som Framtiden kräver. Vi måste ta fram lösningar för kommunikationerna på landsbygden, praktiska, användbara, lösningar som minskar bilberoendet. Vi måste sluta hyckla. Biobränslet kommer inte att räcka till ett ökat flygande, det räcker inte ens till dagens flygande. Den nya tekniken finns inte. Alltså måste vi ransonera flygandet – för att det inte bara ska bli de med fet plånbok som får möjlighet att flyga. Vi måste begränsa konsumtionen av såväl kläder som kött.

Vi människor är stora egon. Jag ska ha, säger var och en av oss, samtidigt som vi har svårt för att förstå att resten av mänskligheten vill det samma. Vår förmåga att ta hänsyn till andra varelser på det gemensamma hemmet, jordklotet är begränsad. Bonden som betar sina rapsfrön för att maximera sin skörd, tänker inte på att han samtidigt minskar humlor och andra pollinatörers livskraft, och i längden själv riskerar att få klara sig utan frukt och grönsaker som tomater.

Varken humlor, grodor eller isbjörnar har rösträtt. Inte myggorna som mänskligheten försöker att utrota heller; hur vi än resonerar så har de sin speciella roll i det ekologiska systemet, de blir mat. Att myggor sprider sjukdomar som zikaviruset beror förmodligen på att vi människor är lite för smarta och har blivit bra på att förhindra spridningen av sjukdomar, samtidigt som vi blivit allt fler, vilket måste trigga igång kampen för överlevnad hos andra arter. Det är ju så det fungerar. Mänskligheten är en del av helheten, inte någon gudomlig makthavare. Vi måste lära oss att ta hänsyn till allt levande.

Skogsbolagen kalhugger. Enligt rekommendationerna lämnas enstaka träd kvar för att fröa av sig. Efter att ha läst Peter Wohllebens Trädens hemliga liv och sett Svamparnas planet på Vetenskapens Värld (visas på SVT Play fram till augusti) har jag insett att det är idiotiskt. De borde spara klungor av träd, för klungorna av träd samarbetar med hjälp av svamparna. De försvarar varandra. Är släkt. Bryr sig om varandra. Det är mer än många av oss gör. Låt vara att det är relativt nya kunskaper men hur länge dröjer det innan informationen går fram?

Fosforfyndigheterna börjar ta slut. Framställningen av kvävegödningsmedel är energikrävande. Jordarna blåser iväg därför att det finns för lite humus i dem. Våra bönder lämnar åkrarna ”öppna” över vintern. Kvävet försvinner. Utan att utge mig för att vara specialist tror jag att teknologin att öka och bevara kvävet finns. Det verkar så när man läser om det. Jobbas det tillräckligt mycket med den här tekniken? Tvivelaktigt.

Samtidigt får inte jag resonemanget att vi måste äta mindre kött och mer ekologiskt odlad mat att stämma överens med verkligheten. Vad gödslas jorden med om det inte finns en djurhållning? Mänskligt bajs? Men den teknologin har vi inte jobbat särskilt mycket med!  Inte ens i nybyggda hus finns ett separat avlopp för det lite tyngre avfallet.

Om mänskligheten vill fortsätta leva ett drägligt liv borde oljan stanna där den är. Även en klimatförnekare borde inse att oljan förr eller senare kommer att ta slut och att vi borde förbereda oss. Vi måste ta fram alternativ och vi måste räkna med mer än ett alternativ. Vatten, sol, vind, bioenergi. Vad som helst. Allt kommer att behövas men sorgligt nog kommer energin ändå inte att räcka för att mänskligheten ska leva ett liv med ständig tillväxt. Dessutom kommer andra råvaror att ta slut.

Om vi nu vill fortsätta att leva som hittills så har jag en radikal lösning på problemet. Se det som ett skämt. En total avrustning vore bättre eftersom framtiden kommer att bli full av våldsamma konflikter om vi inte förändrar vårt beteende. Varför inte ställa upp mänskligheten på rad och ta livet av var femte individ, gammal som ung, fattig som rik, känd som multihandikappad.

Jaså inte? Sluta då upp med att flyga! Sluta upp med onödighetsshoppandet. Cykla till jobbet. Använd din kreativitet till att minska fossilutsläppen och spara på jordens resurser.

Och rösta på MP den 9 september. Vi måste bli större.  


Av Siv Aksila - 25 augusti 2018 11:49

   

Försöker följa med i FB och i medierna så gott det går. MP utsätts för det ena meningslösa påhoppet efter det andra. Nu senast attackerades Lövins resor till NY. I dag har DN en artikel om ett påhopp av SD som delats av många och kollar vad som är sant. Jag har sett det. Kanske i Sverigedemokrater ut ur riksdagen, jag är med där men har slutat att följa.

Attackerna mot MP kan vara lite jobbiga men de kommer från andra sidan, de som vill slå split och tvivel, de som lika lite som jag kan tänka mig att rösta på SD skulle rösta på MP. Pajkastare.

Jag vill diskutera med de som är oroade över klimatförändringar och plast i haven, som vill bevara både isbjörnar, bin och humlor. De som kan tänka sig att rösta på MP.

Till Annie Lööf: Det är inte praktiskt möjligt att låta flyget gå över till biobränsle. 1/ vi behöver träd till annat 2/ Vi behöver odla mat på åkrarna 3/ även om biobränsle anses som förnybart tar det en trettio – fyrtio år innan skogarnas träd har återanvänt det 4/ hur mycket energisnålare skulle en ny flygplansmodell vara tvungen att bli för att det skulle vara lönsamt att byta ut den existerande flygplansflottan?

Ingen har påstått att flygskatten löser problemet. Den är en lapp bland alla lappar i ett försök att få oss att använda fossila bränslen mindre. Vi måste förändra vårt konsumtionsmönster fram till dess att alliansens underbara energisnåla plan står på startplattan.

Till utopisterna i MP: även för att få fram ekologisk odlad mat behövs gödsel. Problemet går inte att lösa genom att alla blir veganer. Det krävs stora forskningsresurser för att finna nya hållbara fossilfria odlingsmetoder.

Vi måste minska konsumtionen av kött för att få ner utsläppen av metangas. Vi måste få ner vår totala konsumtion och bli bättre på att återanvända material. Vi måste också hjälpa de fattiga länderna att komma i kapp, bl a måste vi till att spisarna får energi från annat än grenar och koskit.

Det finns en lång lista med måsten och vi måste sätta igång NU!

Sen har vi allt det andra. Skolor. Vård. Polis och rättsväsende. Integrering. MP har en politik för alltsammans. Gå in på Partiets hemsida och sök!


Av Siv Aksila - 24 augusti 2018 10:13

     ”Fixar vi maten, då fixar vi planeten,” säger Johan Rockström till Klas Widestrand i en artikel publicerad i dagens (24/8) Eskilstunakurir. Trots motståndet från alla håll och kanter ligger det alltför mycket i resonemanget.  Vi måste framför allt skära ner på köttkonsumtionen. Och vi måste se till att vår egen avföring återvinns som gödsel, något som diskuteras alltför sällan. Om forskning krävs måste regeringen reservera medel till det. För att framtiden ska bli hållbar.

Men det finns en sak som borde vara enklare att lösa.  

Artikelförfattaren rekommenderar att restaurangbesökarna ber om en s k ”doggy box” när det blir mat över. Jag har bett om det och fått 9dl aluminiumformar, stora nog att förvara hela måltiden i. Ett enormt slöseri med jordens resurser. Folien går att återvinna men det åtgår en hel del energi för att tillverka en ny. Det måste finnas bättre alternativ.

Ta med en egen burk? Fungerar det? Ska vi som matgäster utgå ifrån att det blir mat över vid varje restaurangbesök?  I så fall borde restaurangerna minska portionerna. Eller åtminstone fråga om portionen ska vara stor eller liten.

Kan vi inte hjälpas åt med att bedriva en kampanj för ett vettigare ”doggy box”- alternativ?


Presentation


Mänskligheten måste lära sig att tänka. Jag försöker

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3
4
5
6
7
8 9
10
11
12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2018 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Tänkaren med Blogkeen
Följ Tänkaren med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se