Direktlänk till inlägg 28 december 2018

Inför 2019

Av Siv Aksila - 28 december 2018 15:26

 

2018 var det etthundra år sedan första världskriget slutade. I september 2019 är det åttio år sedan det andra världskriget startade. Under den tid som gått har vapensystemet blivit effektivare; såväl träffsäkerheten som förmågan att döda har blivit bättre. Människor skadas eller dödas av minor långt efter det att fredsavtalen sluts. Kemiska vapen är förbjudna men produceras och används. Allt fler stater tillägnar sig förmågan att tillverka kärnvapen.

Samtidigt har konflikterna blivit allt mer komplexa och svårare att lösa. De handlar inte längre om att kasta ut en kolonialstat utan om maktstrider mellan parter inom länderna, ofta förorsakade av en tidigare kolonialmakt.

Vi talar om konflikter mellan klaner och religiösa motsättningar men glömmer gärna – och helst – att klimatförändringar förvärrar konflikterna. Vi glömmer också att samma sorts konflikter också har ägt rum i vårt land.

Hur löste vi svenskar konflikterna mellan olika klaner? Tiden fördunklar. Hos oss tillhör konflikten mellan klaner den del av historian som aldrig skrevs ner annat än sporadiskt. Konflikterna avslutades med riksbildandet på tolv- och trettonhundratalet och med att monarkin blev ärftlig. Detaljer om vad som hände dessförinnan lär vi aldrig få tillgång till.

Tyvärr tillåts inte staterna i Mellanöstern och Afrika att formas på samma sätt. Kolonialmakterna satte gränserna utan minsta hänsyn till historiska statsbildningar, klaner eller språkgränser. Under dessa förhållande var den enda vi-känsla som uppstod fientligheten mot kolonialherren. Nu, några årtionden senare är det helt uppenbart att detta inte är en tillräcklig grund för en levande demokrati. Vad krävs för att skapa den samhörighet som får demokratin att fungera?

För oss svenskar var riksbildandet ett första gemensamt avstamp men det var först genom industrialiseringen och arbetarrörelsen som demokratin kunde ta sina första stapplande steg framåt. Till skillnad från förhållandet i de länder som nu drabbas av interna konflikter, tillhörde klanerna det förflutna. Sågverksarbetarna i Norrland hade mer gemensamt med bruksarbetarna i Mellansverige och de småländska glasarbetarna än med överheten. I klansamhället ser ordningen lite annorlunda ut. Rikedom/fattigdom bestämmer inte motsättningen, det gör släktförhållandena. Medan vi här uppe i Norden är nöjda med att träffa kusiner och sysslingar på FB spelar släktförhållanden fortfarande en helt annan roll i sydligare länder.

Trehundraåttiosex år efter Gustav II Adolfs död får barnen fortfarande lära sig att svenska armén deltog i ett religionskrig. Varför finansierade det katolska Frankrike delvis svenskarnas krig? De ville se ett försvagat Kejsardöme i Österrike. Varför deltog Sverige? För att kunna roffa åt sig av den europeiska kontinentens rikedomar. Det är den enda vettiga förklaringen men än har den inte hamnat i skolböckerna.

När vi skakar på huvudet åt konflikten mellan shia och sunni och undrar hur IS kunde uppstå bör vi ha detta i baktanken. Särskilt med tanke att, också här, starka ekonomiska intressen ligger på lur i bakgrunden. Varför tror ni att USA stöder den ena förtryckarstaten i Mellanöstern men förkastar den andra?

Vi bekymrar oss över korruptionen i sämre lottade länder utan att vara medveten om att den varit en viktig faktor också här, men ett den minskade när samhället utvecklades och den blev ett hinder för fortsatt utveckling av affärerna.

Mänskligheten har fortfarande en lång väg att gå på sin väg mot demokrati. Om vi ens kommer fram dit. Lösningen ligger inte i att avsätta gamla eller tillsätta nya politiska ledare. En del av lösningen kan heta urbanisering och ekonomisk utveckling. Oljan har gynnat en liten elit, inte den stora majoriteten. Vad händer nu när det inte längre är önskvärt att ta upp den? När inkomsterna placerats i investeringar som inte gynnar majoriteten? Kommer det att bryta sönder klanernas inflytande? Fredligt eller med ännu mera våld?

För säkerhets skulle borde FN sätta hänglås på världens vapenförråd och uppmana vapenindustrin att gå över till tillverkning av solpaneler och annat som behövs i framtiden.

När jag fortsätter mitt resonemang måste slutsatsen dras; krutdurken har ännu inte nåtts av gnistan som tänts av interna klassiska motsättningar och klimatförändringar; ingen vet var det slutar.

På andra sidan jordklotet har vi en president som med stridsropet ”America First” tror att han kan få industrin att ta tillbaka jobben till USA. Eller vad han nu tror på. Resultatet som det ser ut just nu, med tullar på införseln, är att priserna stiger i just det land som ska sättas först av alla, färre får råd att köpa, fler blir arbetslösa. Tanken på att tillverkningsindustrin ska flytta hem igen är långsökt. Jakten på den billigaste arbetskraften har pågått alltför länge.

Jag vet att en del av den svenska industrin är på väg tillbaka – inte ens låglöneländer kan konkurrera med robotar – men delar av den amerikanska industrin har sedan länge haft en benägenhet att behålla gammal teknik och de amerikanska arbetarna kan inte konkurrera med gammal teknik. Trump vill skapa fler jobb genom att öka kolbrytningen men just nu är det solpaneltillverkningen som ger nya jobb. Mannen vet inte vad han talar om, helt enkelt, och det behöver man inte vara professor i ekonomi för att förstå.

Trump har också antytt att det måste bli ett slut på USA-s uppgift att vara världspolis. Där har han rätt. Tyvärr är han alltför impulsiv och okunnig i de flesta frågor för att det ska kunna gå att lita på honom. Att han ger de som besitter kunskap sparken från sina jobb förbättrar inte situationen. Att han släcker ner USA-s federala verksamhet när han inte får sin vilja igenom är illa. Så beter sig en fyraåring i trotsåldern.

Sverige har fortfarande ingen regering och oavsett vilken som till slut blir statsminister, så blir hens mandat svagt. För att genomföra den klimatpolitik som beslutats behövs en långsiktighet som svaga regeringar har svårt för att tillfredsställa. Och det är inte bara i Sverige regeringarna är svag.

De enda som tycks tänka långsiktigt och som dessutom har möjlighet att agera långsiktigt är kineserna. Enpartistaten kan visserligen ändra den politiska riktningen men de behöver inte oroa sig för att väljarna ska byta parti.

Om inte resten av världen kan återgå till en stabilare och med framtidsvänlig linje kan det leda till att världens mäktigaste stormakt bebor en annan kontinent än för närvarande. Men det blir efter det att Donald Trump lämnat över stafettpinnen till en efterträdare.







 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Siv Aksila - Söndag 15 dec 14:38


    "En svag uppmaning kommer inte förstås av världen där utanför. Det kommer att skicka budskapet att vi inte lyssnar på vetenskapen," sa Norges miljöminister Ola Elvestuen enligt SVD innan han lämnade klimatförhandlingarna i Madrid.   Inte...

Av Siv Aksila - Lördag 14 dec 18:40


  Jag sitter här och funderar över Sudan och EU:s migrationshantering. Inte intresserad? Det borde du vara – särskilt om du vill att Sverige stoppar invandringen. Människors behov av en anständig framtid försvinner inte genom att vi sätter up...

Av Siv Aksila - Måndag 9 dec 15:35


  Knäppt. Helknäppt i kubik. Var avsikten att vi skulle öka utsläppet av koldioxid? I så fall har jag missuppfattat alltsammans! Men det är tydligen vad mänskligheten tänker göra… Jag ska inte ge mig in på att förklara hur australiensar...

Av Siv Aksila - Torsdag 5 dec 11:55


  Gatan utanför lägenhetsfönstret ligger lika grå och öde som igår, men isen har smält undan så nu behöver inte kommunen sanda. En inbesparing i sann Puustinenanda, får man förmoda. Varför sanda när isen smälter bort? Den kommer att göra det ännu ...

Av Siv Aksila - Onsdag 4 dec 17:10


  Ljuset lyser med sin frånvaro. Vintermörkret faller tungt över Eskilstunas gator. Min man har just riggat upp vår nya balkongbelysning. En smula färg i allt det gråa. Hos oss, som överallt annars, har ledbelysningen tagit över. Det betyder fle...

Presentation


Mänskligheten måste lära sig att tänka. Jag försöker

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2018 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Tänkaren med Blogkeen
Följ Tänkaren med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se