Alla inlägg under november 2019

Av Siv Aksila - Söndag 17 nov 15:30

 

Ingenting förblir som det är.

Att Gustav II Adolf dog i Lützen den 6 november 1632 är visserligen ett oomkullrunkeligt fakta men i övrigt är fakta en tämligen flytande företeelse.

Om jag inte minns fel – minnet har en förmåga att ändra sig efter det som händer senare i livet – så påstod mina läroböcker att homo sapiens ursprung låg i Asien och att neanderthalarna tillhörde en underlägsen ras. Eller något sådant. Hur många skriver under på det idag?

Ännu värre är det med nutidshistorien. Den information som du fick förra året kan vara/är oftast/ helt inaktuell nu. En tropisk cyklon slår på några timmar ut en välmående ö-nation. En jordbävning raserar på ännu kortare tid samhällen och om den inträffar till havs kan tsunamivågor drabba miljontals människor.

För att kunna ha en uppfattning om verkligheten måste vi använda den information vi har till vårt förfogande och generalisera och då gäller det att informationen står på en stabil grund.

 Vi säger ”bränderna i Australien” men vad betyder det?  Att hela Australien brinner? Ett förverkligande av Cormac McCarthys Vägen? Kan det sluta så illa?          

ANNONS
Av Siv Aksila - Lördag 16 nov 15:35

 

Funderar över en artikel i SVD. I två småstäder i Mississippi – Forest och Morton – söker kycklingfabrikanterna frenetiskt efter ny arbetskraft.

För tre månader sedan slog migrationspolisen till mot en rad arbetsplatser och ”omhändertog” 680 illegala invandrare som jobbat på fabrikerna. Precis som Donald Trump lovat.

Var tionde person togs antingen ”om hand” eller sades upp av arbetsgivare som visste om att de var olovligen i USA men inte längre vågade låta dem arbeta kvar. Arbetsgivare som betalade låga löner och erbjöd dåliga arbetsförhållanden med stor risk för arbetsplatsolyckor.  Arbetsgivare som tidigare till och med raggat upp illegala invandrare eftersom det bara var de som accepterade villkoren.

Och nu, när arbetslösheten i USA är låg (vilket kan diskuteras) trampar Trumps poliser rakt in i helvetet för att kasta ut de arma satarna.

Jag läser innantill. Åtta miljoner jobbar illegalt. Det är fem procent av arbetskraften. Nittio procent av de som jobbar med jordbruket är födda i utlandet.

Om Trump lyckas med sina intentioner och de illegala invandrarna försvinner kommer jordbrukarna och de som förädlar jordbruksvarorna tvingas att höja lönerna för att få arbetskraft. Förutsatt att det finns några att anställa. De tvingas kanske att ”importera” samma latinamerikaner som Trump kastade ut.

Då vill jag påstå – att bortsett från lidandet – är något positivt uppnått.


ANNONS
Av Siv Aksila - Tisdag 12 nov 18:33

Han erkände! 

Kristersson vill ta bort EBO lagen helt och hållet. Asylsökande ska hålla till migrationsverkets förläggningar. Och han erkänner att det var regeringen Bildt som införde den 1994! Fantastiskt!

Ju högre borgarna skriker att sossarna måste ändra en lag – eller något annat – desto säkrare kan vara att det var de som införde lagen eller genomförde den kritiserade förändringarna.

Så kom ihåg det här.

1976 – 1982 Borgerligt styre under Fälldin och Ola Ullsten. Interna bråk medförde att svenska folket fick rösta om kärnkraften. Att följa folkomröstningens resultat har varit f-t svårt.

1991 – 1994 Moderatledd regering under Bildt. Mest känt för att marginalräntan var 500 procent en kort tid. Har för mig att Kristersson tog upp det för ett tag sedan. Det lät som om han inte hade en aning om att ansvaret var borgerligt. De gick på valutaspekulanternas trick. I överenskommelsen som borgarna gjorde med Socialdemokraterna för att få slut på eländet förlorade alla anställda i Sverige två semesterdagar. Dem har det varit tyst om sedan dess, minsann!

Och sedan har vi regeringen Reinfeldt 2006 till 2010. ”Omregleringen” av Apoteken var deras verk…

Minns detta. Att när Kristersson & Kompani ställer krav på att något ska ändras – kolla alltid när lagen infördes eller beslutet togs.


Av Siv Aksila - Lördag 9 nov 12:43

På lördagens (den 9 november) ledarsida i Svenska Dagblads utsätts Greta Thunbergs familj för ännu ett påhopp. För vilken gång i ordningen vet jag inte. Jag brukar inte bry mig om dem men nu har jag fått nog.

”Greta behöver franska föräldrar,” skriver Susanna Popova. Franska barn är snälla och gör som de blir tillsagda eftersom föräldrarna förklarar vad de har gjort för fel och hur de ska vara.

Och ingen har förklarat för Greta att man inte lägger sig i vuxnas angelägenheter. Illa! Illa!

Susanna Popova har inte satt sig in i bakgrunden. Eller också så struntar hon i den.

Du säger inte till ett barn med Aspbergers syndrom att syssla med något annat än det som intresserar hen. Det fungerar inte. Men Aspbergers finns kanske inte i Frankrike?

Själv säger jag Heja Greta! För hon har rätt. Vi måste ta itu med omställningen till ett fossilfritt samhälle här och nu.

Av Siv Aksila - Fredag 8 nov 17:49

 

Jag är nog lite galen. Om det nu är något nytt. Tror inte det. De flesta i min situation, pensionär med hyfsad tillgång till pengar, skulle passa på att åka söderut vid den här tiden på året för att njuta av värmen.  Själv ugglar jag i novembermörkret, borde åtminstone titta på pantbanken eller följa serierna som går på TV. Eller titta på kunskapskanalen. Inte ens det gör jag.

I stället har jag suttit en stor del av dagen och sökt efter information om Etiopien, Kenya, Syd- Sudan och Somalia. Varför? Bortåt en miljon människor i de fyra länderna som är kända för torka och annat elände, har drabbats av skyfall som varat – eller kommer att pågå – i en så där sex veckor med översvämningar som följd. Den boskap som klarat torkan dör. Människor tvingas på flykt.

En katastrof. Javisst. Men vilket av länderna har bäst förutsättningar att klara katastrofen och varför?

Hur mycket jag känner till? Lite om alla fyra länderna utan att veta mycket om någon av dem. Jag har varit fascinerad av Kenya ända sedan jag läste Tandbergs Brun mans Afrika. Ngugi Wa Thiong´os ”Om icke vetekornet” är fortfarande en av mina skönlitterära favoriter även om han numera har hårda konkurrenter i Nigeria.

Afrika ansågs vara på marsch framåt redan för några år sedan. Bra! Men jag ville veta mer. Hur? Var? 2018 kom Anders Bollings/Erik Esbjörnssons Miljardlyftet ut. Ett svar, trodde jag. Inte. Vad säger de?

Afrika måste börja där alla andra började. Med att utveckla jordbruket. Hur? Inget svar.

Det finns två riktningar. Att storföretag i de rika länderna, eller i länder som av någon orsak inte anser sig kunna försörja sin egen befolkning med de egna odlingarna – arabländer, Kina med flera – satsar pengar på enorma plantage. Snittblommor. Frukt. Grönsaker. Klimatkompensation i form av trädplanteringar. Verksamheter som tvingar bort småbönder utan juridiska bevis på ägandet – vilket är det normala i Afrika.

Den andra inriktningen är att Afrikas småbönder får en chans. Vi-skogens verksamhet med agroforestry är ett alldeles utomordentligt exempel på hur uppdraget borde hanteras.

Att Afrikas regeringar föredrar den första lösningen är både beklämmande och skrämmande.

Migrationen till städerna – och till utlandet för de som har lite kunskap om hur det ser ut i stora vida världen – framhålls som en lösning på gruppkonflikterna. Är det något att lita på? När klansamhällena överlever i utlandet? Även i Sverige.

Och sedan det här med att Afrika kan ersätta Asien som producent av de rika ländernas billiga varor? Är det en lösning? Måste vi fortsätta med den förödande konsumismen för att Afrika ska få en chans?

Västvärlden borde ha dåligt samvete för hur Afrika behandlats i det förflutna, eller hur? Slaveriet. Kolonialismen som skapade omöjliga gränser. Plundringen av råvarorna….

Var finns de röster som försvarar Afrikanernas intressen? Inte här. Inte där.

Av Siv Aksila - Lördag 2 nov 16:44

Klimatkompensation. Halkade in på ämnet när jag kollade upp landgrabbing i Afrika. Enligt Omvärlden – en digital tidning som ägs av Sida – satsade svenska myndigheter under en tioårsperiod 20 miljoner kronor på att klimatkompensera flygresor utan att de har fått det i uppdrag. Myndigheterna ska satsa pengar på det de har i uppgift att sköta, inget annat. Naturvårdsverket fick nej av riksrevisionen när de ställde frågan. Andra har inte ställt den utan klimatkompenserar i tron att de gör rätt.  


Klimatkompensation tillkom som ett instrument för att få ner utsläppen, efter att Kyotoprotokollet skrivits under 1997. För att kontrollera verksamheten lades ett krav på certifiering. Jag har hittat fyra olika certifieringar. Clean Development Mechanism, Gold Standard,VER (voluntary Emission Reduction) ochPlan Vivo.


Gold Standard startades av bl a WWF och Greenpeace, har godkänts av ett stort antal miljöorganisationer, och kontrolleras av oberoende revisorer. Anser sig vara socialt ansvarstagande. Låter som det bästa alternativet.


Om vi nu bortser från sådana enkla faktum som att klimatkompensation inte fungerar – när pengar satsas på sol- och vindenergi innebär det i allmänhet att mer energi produceras, inte att smutsiga kolkraftverk läggs ner och att det är ett sätt för oss att fortsätta med business as usual – är det bekymmersamt att privata företag med vinstintressen står för det praktiska arbetet.


Energimyndigheten satsar pengar i Green Resources trädplantering i Uganda. FN har godkänt klimatnyttan av det MEN vem kontrollerar att hanteringen går rätt till? Förmodligen samma ugandiska regim som är mer intresserad av utländska investeringar än av att försvara de egna böndernas intressen.


Tricorona är ett annat av de företag som gett sig in i branschen. De har tre projekt P G. Biomassa i Indien, trädplantering i Panama och spisar i Ghana.


Zeromission är mer intresserat av att visa sitt eget resultat än att ange vad de satsar i, verkar det som.


Också Vi-skogen kom upp när jag googlade på Klimatkompensation. Och det är klart – att om inte klimatkompensation vore ett sätt att komma från det egna ansvaret – skulle jag hellre ge pengar dit än till ett kommersiellt företag.


Vi-skogen bedriver ett agroforestryprojekt i Östra Afrika. De planterar träd, lär ut hur man kan dra nytta av trädplantering och kombinera den med odling. Det är ett utvecklingsprojekt och som månadsgivare får jag regelbundna rapporter om vad som händer. Jag dumpar inte mitt dåliga samvete utan hjälper till att skapa utveckling.


Tidigare månad - Senare månad

Presentation


Mänskligheten måste lära sig att tänka. Jag försöker

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8 9
10
11
12
13
14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2019
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Tänkaren med Blogkeen
Följ Tänkaren med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se