Jag har alltid en åsikt. Även när jag är tyst. Och jag har varit ganska tyst ett bra tag nu. Orsaken till att jag inte bloggat som tidigare är att världsläget är alldeles för dystert. Ingen lyssnar på en dysterkvist som inte ser ljuset i tunneln – för det finns alltid ett ljus i tunneln även om det är fan så långt borta. Frågan är var och hur det ser ut.

Sommaren kommer, med den återkommer också våra cykelturer till Ärla. Det ska bli intressant att se hur många av granarna som dödades av granbarkborrarna och sedan fick rötterna översvämmade som fallit ner.

Men det låter inte särskilt positivt. Och det påverkar varken världsläget eller klimatförändringarna utan är ett utslag av min konstiga nyfikenhet. Oväntade händelser får mig på gott humör. Nu är de där eventuellt nerfallna granarna inte någon oväntad händelse längre men ändå.

Jag tänker föreslå att bostadsrättsföreningen köper en grill, gärna en grill som det går att använda både kol och trä i, samt en del kol och tändvätska. Att tas fram ur källaren om kriget kommer och tändas en gång om dagen på gården bakom fastigheten. 

Det där med att varje hushåll ska skaffa ett stormkök – det har vi redan – eller ett gasolkök – som vi redan har – låter farligt. Mycket farligt.

Just nu ser det ut som om våra politiker har valt att öka motsättningarna i världen för att kunna starta ett tredje världskrig och slippa göra något åt klimatförändringarna.

I så fall gäller det för oss att överleva. Vi kan också nöja oss med att försöka välja politiker som tänker längre än till nästa val. Om det finns några. 

Bilden kommer från pixaby och det är inte första gången jag använder den...

Vi åt en favorit till lunch i dag. Stekt potatis och lövbiff med stekt lök. Den äldsta av lövbiffarna hade tillbringat ett halvår i frysen. De säljs i förpackningar om fem, jag delar upp dem två och två, fryser in dem inlindade i gladpack; de tar minst plats i frysen då. För att jag ska kunna styckfrysa dem måste översta hyllan i frysen vara tom och det är den sällan.

För några dagar sedan föreslog en av fyrans morgonkockar att vi skulle köpa julskinkor och skiva eller tärna dem till frysen. Programledaren var inte påläst eftersom hon sa att vi kunde förvara dem ”någon vecka eller så” i frysen. Och det var det jag tänkte skriva några rader om.

Hur länge du kan frysa in en matvara beror på vilken frys du har och hur du använder den.

Har du bara ett frysfack ska du nöja dig med att ha lite glass och några hamburgare eller något annat färdigfryst där. De är inte avsedda för nedfrysning.

Har du en kyl och frys rekommenderar jag att du äter upp det nedfrusna inom en tremånaderperiod. Om du har barn som hämtar glass lite då och då föreslår jag en kortare tid. Det försvinner kyla varje gång dörren öppnas.

Själv har jag en hög frys med fem lådor som håller kylan bättre. Dessutom finns det två fack. När det inte finns bröd i dem går det bra att sätta in en bricka som följde med, och styckfrysa matvaror på. I fruset tillstånd packar jag dem sedan i plastpåsar.

Jag fördelar maten i lådorna så att grönsaker finns i en – det är praktiskt med frusna grönsaker – kött och fisk hamnar för sig och sedan finns det gott om plats för plastlådor med färdiga rätter. Eftersom lådorna inte dras ut i onödan och vi inte har några barn som hämtar glass, håller sig de färdiga rätterna i upp till fem månader. Råvarorna längre.

När det gäller frysboxar tror jag att det största problemet är att hålla ordning i dem. Vad finns där? Och var?

Min man hittade en gång en oanvänd rulle med prisetiketter på väg till soporna. Jag har använt rullen till att märka lådorna i frysen i snart tio år nu. När den tar slut kommer jag att jaga redan på en ny. Det är ett billigt och praktiskt alternativ. Märka lådorna för att tala om vad som finns i dem och när det tillagades måste du absolut göra.  

Det finns rekommendationer på hur länge köttvaror kan förvaras i frysen. Ju fetare köttet är desto kortare tid. Många grönsaker går att frysa men ibland går konsistensen förlorad.

Jag köper oftast kött utan några planer på att det ska ätas i nutid, fryser in det och tar ut det när jag känner för att laga till det. Eftersom vi bara är två pensionärer packar jag sedan ner de färdiga rätterna i lagom stora doser till oss och fryser in dem igen. Det fungerar bra på allt utom köttfärs till köttbullar. Där har jag en dålig vana i att titta på den lilla skvätten färs, tycka att det är för mycket jobb till för lite köttbullar, och sedan göra något annat av den. Sist valde jag att ställa mig och steka köttbullar direkt när jag kom hem. Det fungerade men är lite jobbigt. Men de blev mycket godare än mamma Scans. 

Minus åtta, blåst och snö. För tio år sedan skulle jag ha satt på mig mina icebugs för att gå en långpromenad i Kronskogen. Nu får jag nöja mig att gå till ICA, ett par hundra meter fram och tillbaka. Varenda liten ojämnhet i snön utgör en fara.

Ursprungligen tänkte jag avvakta med besöket tills i morgon men risken för ett intensivare snöfall och fler minusgrader (du får gärna skratta om du bor i Norrland) gjorde att jag ändrade mig, tog min ”dra maten” för att handla det sista.

Om jag vetat vad som väntat mig skulle jag avvaktat. Inte för risken att falla i ett intensivt snöande utan för att affären var tom.  

Igår fick jag åtta paket Gevalia levererade från ICA Maxi för 404 kr. Här kostade paketen 57,90. Jag misstänker att jag sparade in kostnaden för leveransen genom att betala lägre priser. Jag orkar ändå inte gå runt på Maxi för att plocka ihop dem, inte heller att bära alla kassarna tre våningar upp.

Det måste varit stor åtgång på grön frusen sparris under helgerna. Fick inte det från Maxi. De fanns inte på ICA heller.

Ärtsoppa med fläsk var helt slut. Hyllorna där de borde ha legat var helt tomma.

Det såg ut som om någon plundrat butiken. Någon helt ointresserad av energidrycker och Coca Cola. För det fanns det gott om.

För några år sedan handlade jag på ICA Nyfors mot bättre vetande. Ville att affären skulle finnas kvar när jag var gammal och skröplig. Nu är jag äldre och på god väg att bli skröplig – nödvändigt att i tid inse fakta – men skulle behöva springa till affären dagligen för att hitta det lilla vi behöver.

Och inte hjälper det att jag får 40 kr i rabatt när jag handlar för 400 kr. Som pensionär måste jag köpa det jag vill ha, inte det som finns i affären.

OBS! Bilden är gammal.

Snön ligger kvar. Slasket har fryst. Minus fyra nu, halv fyra. Delade en bild av en dörr med årtalet 2024 som händelse på FB. Orkar inte skriva ett blogginlägg. Har försökt flera gånger. Kan inte förklara varför det inte blir bra. Fastnar i något som liknar självömkan men vad har den okända omvärlden för orsak att bry sig om den? Ingen alls.

Jag får svårare och svårare för att stiga upp från sängen eller stolarna. Behöver något att hålla mig i. Jag går inte, jag snubblar framåt. I början på året hade jag inget problem med att gå apoteket – biblioteket – systemet men nu är det jobbigt, för jobbigt. När jag började ta med mig klockan för att hålla redan på hur många gånger jag gått upp och ner för trapporna – tappade räkningen – tog det knappt en kvart att gå fyra gånger, nu tar det lite över en kvart.

Jag märker det. Det är inte bara året som håller på att ta slut. Alldeles för ofta tycker jag att det mesta är lite för jobbigt. Att byta sockor, att byta byxor. Att stiga upp från toalettstolen.

Då och då kör någon förbi på gatan där nere. Det har inte synts en själ på gården under hela veckoslutet. I förrgår smällde någon av en sats smällare, i går gjorde någon om tilltaget, men annars har det varit tyst. Tyst som i graven. För några år sedan började fyrverkerierna på juldagen. Vid den här tiden på nyårsafton pågick fyrverkeriet oavbrutet. Reglerna har skärpts. Fyrverkerier är tillåtna mellan 23.00 och 00.30 Har alla blivit laglydiga eller finns det inga pengar till fyrverkerier?

Om jag skulle skriva en blogg borde den handla om världsläget. Eller något ditåt. Men om jag ska skriva om hur jag tror att framtiden ska se ut så är spådomen om min egen förväntade död den minst negativa. Vi ska alla dö, sa någon i Dödsrelikerna del II, och ingenting är mindre sant.

Hälften av jordens befolkning går till val under 2024. Finnarna väljer president och ledamöter i EU-parlamentet, vi nöjer oss med det sistnämnda. Ungern ska vara ordförande för EU andra halvåret. Bevare mig väl. Såväl Biden som Putin ställer upp för omval – vad händer om Trump kommer tillbaka? Eller det blir någon annan av republikanerna? Biden är för gammal. Borde inte ställa upp. Är ärligt talat bara det minst dåliga alternativet.

Om Trump kommer tillbaka ökar risken för att USA överger både Ukraina och Nato. Putin får fria händer. Hur Trump ställer sig till Israel vet jag inte men Biden har ett problem där. Det är inte längre självklart att alla amerikaner ställer sig på Israels sida och jag tror inte att han klarar av att hantera problematiken, han är för mycket traditionalist. Om han sa till Netanya att nu får det vara nog skulle han öka sina chanser i valet, nu ger han Israel resurser att fortsätta slakten.

Vad händer om USA slutar stödja Ukraina? Om Ungern fortsätter att trilskas? Vinner Putin kommer han att gå vidare till nästa objekt. Får Ukraina tillräckligt med resurser för att fortsätta eskalerar kriget förr eller senare och vi har ett tredje världskrig framför oss.

…och klimatet? 

”Sörmland näst bäst i landet – om de själva får bedöma”, löd en av rubrikerna i dagens Eskilstuna-Kuriren. Näst bäst på att köra bil enligt en enkät utförd av SIFO. Polisens trafiksamordnare Björn Thunblad höll inte riktigt med, skriver tidningen, för min del håller jag absolut inte med.

Efter att det hänt flera olyckor, varav minst en dödlig, anlades en rondell i korsningen Sundbyholmsvägen/Hammarby. Avsikten var att sänka hastigheten. Jag skrattade. Vet kommunens planerare inte om att man numera gasar när man kör in i en rondell för att komma först? Inte ens nu när det är halt ute saktar förarna in när de närmar sig en rondell.

Staden är full av stora och små rondeller – hur man kör i de större har jag aldrig fattat, det fanns inga rondeller alls i Karlshamn när jag tog körkortet – vid många av dem finns både övergångsställen och cykelbanor vilket gör att det inte bara finns stressade bilister att ta hänsyn till utan också motorcyklister, mopedister, cyklister, elsparkcykelåkare och fotgängare. Enligt min erfarenhet tar ingen av dem hänsyn till den andre. Många kör, går eller cyklar fokuserade på sina mobiler.

Då gäller det att inte ha dålig reaktionsförmåga. Eller starr. Visste ni förresten att det inte räcker med en starroperation? Hade det inte varit en fördel om sjukvården berättat om efterstarren så att patienterna vore förberedda på att synen plötsligt kan bli dålig igen? För tillfället ser jag ingenting i motljus eller snö. Och har svårt för att bedöma vad det är jag ser.

Bilisterna håller inte avståndet till framförvarande bil. Just nu skulle jag föredra att ligga femtio meter bakom framförvarande fordon, inte femton meter.

Och sedan har vi allt annat som folk gör men inte borde göra. Sicksacka sig fram, till exempel, eller vända mitt på gatan.

Jag har några fina exempel på det senare. En man tvärbromsade på gatan utanför vårt hus, började backa, när det kom en buss backade han in mellan två parkerade bilar (de flesta utgår från att parkering är tillåten dygnet runt, inte i trettio minuter) och upp på trottoaren, stod där tills det blev fritt och körde sedan upp till korsningen på Östra Åsgatan.

Som lök på laxen kom en annan bilist vid samma tillfälle körande uppifrån Östra Åsgatan, körde upp på trottoaren utanför tvåan, och hade – om han kommit några sekunder senare – ramponerat vår bil när min man körde ut från garageuppfarten utan att ha en chans att upptäcka honom. Nu väjde han ut på gatan för att sedan köra upp bilen på trottoaren efter garageinfarten för att regelvidrigt parkera den utanför vårt hus.  Det står ofta bilar parkerade på trottoaren, ibland utanför garageinfarten.

Jag vet inte hur många körda meter bilisterna vinner på att vända på gatan men flertalet envisas med att göra det, jag såg till och med en bil med grön övningskörningsskylt vända på vår lilla gatstump. Det går alldeles utmärkt att vända i korsningen Drakensköldsgatan – Östra Åsgatan eller att köra runt kvarteret, olägenheterna med att köra de extra metrarna motsvarar på intet sätt de risker som uppstår genom gatuvändningarna.

För övrigt så tycks alltför få ha sett skyltarna som talar om att det är trettio kilometer i timmen som gäller inom området, inte sjuttio.

Är det skicklig bilkörning? Vad sägs då om bilisten som vände vid busshållplatserna på Gymnastikgatan? Vill du ha fler exempel? 

Är det någon som undrar över varför jag slutat att köra bil? 

-          Jag kan hjälpa till, sa min make snällt när han bad om att få riktiga köttbullar till jul i stället för mamma Scans. Vad jag svarade? Ganska undanglidande är jag rädd för. Ett pseudoproblem, det är vad det är.

Det är möjligt att ni klarar av att göra köttbullar av den vakuumförpackade färsen som säljs i de flesta matvaruaffärer. Jag gör det inte. Den är så hård att det inte går att finfördela vare sig kryddorna eller löken. För att få rätt konsistens på de traditionella köttbullarna – med lök, absolut med lök, annars kan jag lika gärna äta mamma Scans – måste jag ha en riktigt finmald blandfärs, inte hamburgerfärsen som säljs i flertalet affärer. Jag vet var min färs finns att köpa här i stan. ICA Ekängen. Men varje gång jag varit där och köpt min högst värderade blandfärs har jag gått hem och delat upp förpackningen i mindre, anpassade till vårt hushåll, och sedan blir det inga köttbullar. Varför?

Först ska en lök finhackas och brynas (jag mikrar den i lite olja så att den blir mjuk), sedan ska det göras en blandning av skorpmjöl och vatten som får svälla tillsammans, så lite skorpmjöl som möjligt visserligen men smeten blir för hård utan den, och ett ägg tillsättas (vilket anses som onödigt för den som vill spela pingpong med köttbullarna) liksom salt och vitpeppar (kryddpeppar också enligt specialisterna och det är helt OK), alltsammans ska blandas ordentligt och det måste göras i en matberedare om den hårda moderna färsen används, vilket betyder mer disk och den disken tar ett alldeles för stort utrymme oavsett om den diskas i maskin eller manuellt.  

-          Köttbullarna ska rullas, sa min man som om det vore ett problem, jag tror att problemet vore att få honom att tvätta händerna ordentligt före rullningen.

Och sedan ska de stekas och hur skulle jag kunna instruera honom om hur länge de ska stekas och på vilken temperatur när både spisen och stekpannan är ny?

Vad är problemet?

Det låter kanske låter lite löjligt men varje gång jag kommit hem från ICA Ekängen med min efterlängtade färs så har jag som sagt, delat upp den i paket på två hekto, det är den kvantitet som går åt till en måltid (till och med mindre). Men går det att göra köttbullar på så lite färs? Möjligt men jag tänker inte försöka eftersom det blir mer jobb än köttbullar.

Idag satte jag i gång med att göra julköttbullarna på en gång när vi kom hem.  Han slipper både att rulla och steka köttbullarna. Det är inte det som är problemet. Problemet är att jag inte orkar ta itu med köttbullestekningen på en gång efter att ha varit i affären och att den gamla lättrullade formen av färs inte håller sig tills min energi återvänt.

 Till dagens lunch blir det burksoppa.

Om jag vore 2024 – om vi nu kan anta att tid är något annat än det är – skulle jag vägra att ta emot arvet efter 2023. Jag skulle ställa mig och skrika som en gång terriern Ulf Kristersson (numera mopsen som slickar Bidens arsle) ; ”Gör om, gör bättre” och kräva att allt gjordes om från den förste januari (med risk för att 2023 i sin tur skulle skrika till 2022 att det inte ville få något krig i Ukraina på halsen).

Skämt åsido. Redan före nyår insåg jag att 2023 skulle bli ett svårt år. Hur svårt förstod jag däremot inte. Räknade inte med att konkurrenterna om makten i Sudan – ja, jag vet, du har glömt dem – skulle råka i luven på varandra, inte heller att krutdurken Palestina/Israel skulle ta fyr igen och att resultatet skulle bli innihelvete jobbigt. Typiskt att alla sätter i gång med att analysera händelseförloppet när eländet gått över styr i stället för att avslöja att något var på G innan det brakade loss. Om jag förstått saken rätt har Netanya åstadkommit det här kaoset genom sitt agerande under åren som gått.

Nu när WFP (world food program) får inrikta sig på att hålla palestinierna vid liv får syrierna mindre att äta. Nödhjälp till svältande göder inga kapitalister, eller hur Johan Forsell?

Och nu ser det ut som om väst håller på att överge Ukraina. Vinner Trump valet (stackars 2025!) är det i stort sett kört eftersom länder som Ungern och Slovakien blockerar EU. Vad hade de i unionen att göra?

Hur har 2023 sett ut? Hetta. Bränder. Skyfall. Å ändå blir det bråk på COP 28 om utfasningen av fossila bränslen!

Jag gjorde ett svagt försök att i Hans Roslings anda hitta något positivt som hänt i världen. Utöver att vi under sommarens lopp ägnat åtskilliga timmar åt att cykla mellan Eskilstuna och Ärla fann jag inte mycket att glädja mig åt.

Att IS härjar i Uganda förhöjde liksom inte dagens nivå av positivt tänkande. Hur finansierar alla dessa afrikanska terrorgrupper sin verksamhet? Sluta för helvete att köpa diamanter och guld!

Vad bör göras?

Vi måste bygga upp Ukraina, Gaza, Syrien och Sudan; vi måste bygga upp de delar av världen, alltifrån Åre till Östafrika som har drabbats av översvämningar. Förstår ni hur mycket koldioxid mänskligheten måste släppa ut för allt detta återuppbyggande?

Dessutom måste vi säkra strandkanter och bygga vallar mot vatten, se till att vattnet har någonstans att ta vägen, isolera byggnader, bygga kärnkraftverk för att få el – alternativt bygga fula störande vindkraftverk som dödar fåglar – öppna gruvor för att bryta metaller (alltifrån litium till Uran) som förstör grundvattnet när de anrikas. Med mera med mera.

Låt oss begå kollektivt självmord! När vi ändå inte kan besluta oss för att göra något vettigt för att lösa problemen.

Bilden av vårt underbara hem är hämtat från pixabys sida. Jag kommer inte så långt numera. Får nöja mig med att gå till bibblan. 

Erkänner att jag är för gammal och trött för att ta striden en gång till men skulle ni vilja vara snälla och se till att Sverige har ett slutförvar innan ni ger tillstånd till byggandet av ny kärnkraft? 

Bilden kommer från Pixaby och är tagit i Tjernobyl.