Utan tvekan. Det är så här det kommer att gå till. Vi klimatanpassar oss. Byter ut ett litet rör mot ett större. Ett rör som klarar större vattenmassor.

Några hundra meter från det numera ersatta röret står ett område med granbarksborredödade granar översvämmade. De saknar förmågan att ta till vara vattnet. Vattnet rinner inte undan. Så småningom kommer de att ramla omkull. Förhoppningsvis kommer någon/några att få i uppgift att avlägsna träden innan det inträffar en olycka.

Ryssarna dränkte några kvadratkilometer åker i Ukraina. Kriget försvårar möjligheten att odla på resten. Kriget förhindrar att vetet når marknaden.

Torka råder i stora delar av världen. Södra Europa. Östafrika. Kina.

Stora områden odlad jord översvämmas. Sverige. Pakistan. Kina. Kalifornien. Lite överallt.

Stora arealer brinner upp.

Vi kan anpassa oss genom att ersätta potatisen med ris, pasta och annat, nu när potatisen ruttnar bort i åkrarna.  Vi har råd att betala mer för riset. Priset på kött kommer att stiga eftersom fodret blir dyrare.

Vi måste anpassa oss och vi kommer att anpassa oss. Välja billigare alternativ när vi handlar. Underminera de svenska lantbrukarnas ekonomi genom att köpa kött från Brasilien och Argentina. Motivera brassarna att tutta fyr på regnskogen.

Vi anpassar oss. Lika bra att låta människorna i det globala Syd svälta ihjäl. De vill hit och trängas på den svenska arbetsmarknaden. Bli konduktörer så att tågen kan rulla, chaufförer så att transporter av människor och gods fungerar, jobba inom hemtjänsten och ta hand om våra gamla. Sånt har vi inte råd med om vi ska gå med i Nato och skicka JAS Gripen till Ukraina.

Föreslår att Jimmy och Uffe gör nattpass på pendeltågen/bussarna till Tensta och Rinkeby och att Johan och Ebba går nattpass inom äldrevården i Sundbyberg, har hört att de gamla inte lever så länge när de kommer dit så det skulle kanske inte ställa till med alltför mycket elände. Kanske någon av de fyra till och med lär sig något om livet. 

Vi anpassar oss.

Utsläppen av metan och koldioxid – ja, dem låter vi framtiden ta hand om.

Apropå vädret.

Sofia Eriksson på TT har fått en artikel publicerad i Eskilstuna-Kuriren.  Jag frågar mig åter varför inte den breda allmänheten kan få tillgång till dem när övriga blaskor drar sig för att publicera TT-artiklar. Är de dyra?

Tyvärr så går inte artikeln att dela. Det är inte meningen att icke-prenumeranter ska få kännedom om livets allvar.

I massmedierna har klimatförändringarna och El Niño fått hela skulden för såväl de långa perioderna av extrem hetta, skyfallen som bränderna. Det är en förenkling och förenklingar är aldrig bra.

Vissa av de faktorer som tillkommer måste vi räkna med även om vi inte kan påverka dem. Solens aktivitet är ett exempel. Just nu är den högre än normalt. Förra årets vulkanutbrott i Tonga skiljer sig från mängden. Stora utbrott brukar normalt ha en avkylande effekt eftersom stoftpartiklarna reflekterar bort värmen men inte det här. Mängden sulfat var mindre än vanligt. När havsvattnet mötte lavan bildades en explosion som slungade ut enorma mängder vatten i atmosfären.

En uppvärmande faktor som forskarna däremot borde ha kunnat räkna med är de minskade utsläppen av svavel från oceangående fartyg. Svavelutsläppen kostar tusentals människoliv varje år och regleringen av utsläppen är ett stort framsteg. Himlen ovanför farlederna i Atlanten och Stilla havet har klarnat. Samtidigt reflekterar svavelpartiklarna solens strålar så de minskade utsläppen bidrar till att havsvattnet värms upp.

Just uppvärmningen av haven är ett stort bekymmer. Det är en långsam utveckling som dels dödar havslevande varelser, dels bidrar till mer vatten i atmosfären. Mer vatten i atmosfären leder till fler skyfall.

Samtidigt görs inte tillräckligt för att stoppa fossillobbyn. Den måste hitta annat att tjäna pengar på.

Bilden är hämtad från Pixaby

Jag satt på stolen för att uträtta det stora ärendet. Rev automatiskt av fyra bitar toalettpapper och började fundera över var jag läst om just det. En uppföljningsartikel i DN, en intervju med en av de som hade riktigt dålig ekonomi före valet med ett konstaterande att det har blivit ännu värre. Toapappersransoneringen var inte slut.

Det är ett dåligt exempel.

Minns min tid som arbetslös i Blekinge. Jag köpte balar med toapapper. Efter att ha fått mitt livs största löneförhöjning, när jag gick från ett leva på en arbetslöshetskassa motsvarande 80% av kommunals grundlön till tillvidareanställd vid Volvo BM, slutade jag att köpa tomrullar – för det är vad balarna innehåller; det är nästan inget papper på rullarna och pappret är dessutom av en mycket dålig kvalitet; det går åt många meter papper och en hel del fastnar i arslet när man torkar sig.

”Min” ICA-affär har börjat sälja balar med toapapper. Gå inte i fällan.

Jag gjorde en prisjämförelse. Hur mycket vägde var och en av rullarna? Hur många meter papper innehöll de? Hur långa bitar måste jag använda för att känna mig torr och rengjord?

Valet föll på Serla Smart, eller ekorrpapperet som min man kallar det. Jag gör ingen reklam för det, det kan finnas papper av jämförbar kvalitet, men jag tror definitivt inte på att billigast alltid är det mest ekonomiska.

Om jag inte druckit ett glas rödvin för mycket räcker fyra bitar till att torka upp efter det stora ärendet. Men jag ransonerar inte. Svär däremot när jag varit någon annanstans och tvingats använda papper av sämre kvalitet. Det går åt flera meter och papperet sitter kvar till efter duschen.

Jag misstänker att den som har dålig ekonomi köper papper av dålig kvalitet. Det är ett dåligt sätt att snåla på.

Ärligt talat. Jag är inte Politiskt Korrekt längre. Och jag tänker inte bli det.

Du vill köra fossilbil, Epa är på modet; du vill äta kött, helst nötkött, utan någon som helst begränsning; du vill köpa femton kilo textilier om året, gå runt i en Tik Tok dimma, kolla influencers som om du inte har någon egen åsikt, förstöra hörseln genom att lyssna på högljudd musik, prata med kompisar i telefonen när du kör bil, när du cyklar, när du kör elsparkcykel. Du hör inte fåglarna längre.

Du flyger. Särskilt nu när vi har skitväder i Sverige därför att vi alla har bidragit till stora koldioxidutsläpp. Du vill inte ha några vindkraftverk i närheten. De förstör utsikten, dödar fåglar och för oväsen. Du vill inte att det skall brytas vare sig uran, vanadin eller någon annan av metallerna som behövs för den nya teknologin i landet. De ska brytas i Kina eller Afrika eller någon annanstans. Alltid detta någon annanstans.

Vet du hur många invasiva arter som kommit in i landet tack vare trädgårdsodlare och trädgårdsdammentusiaster? Hur många skalbaggar som dött i burkarna du kastade ut genom bilfönstret?

Jag struntar fullständigt i hur du klarar av framtiden. Åk till Mars. Vad som helst.

Ta elsparkcykeln och krascha den rakt in i väggen.

Var det så här du ville ha det? Du som röstade på SD och trodde att de skulle kunna sänka bensinpriserna? 

Först dödade granbarkborrarna den fina granskogen. Nu klarar inte naturen av att ta hand om vattnet. Ingen - allra minst de som anlade järnvägen på 1800-talet - planerade för den här mängden regn. 

När rötterna ruttnar kommer granarna att falla. Om ingen gör något. 

Med tanke på hur stora insatser som gjorts för att få bort jättelokan, det kanadensiska gullriset och lupinerna så kommer ingen heller att göra någonting. 

I juni lovade SMHI ett nytt 2018. Jag hamstrade ingredienser till salladsluncher. Vid midsommar klagade bönderna på torkan. Åkrarna led. Skördarna skulle bli urusla.

I går gjorde jag pasta med skinksås av salladsskinkan. Den finskurna frusna grillade kycklingen får bli ingredienserna till en pytt. På åkrarna har skördearbetet stannat av, det är för blött, och sädeskornen gror i kolvarna, innan de ens skördats.

Regnet kom inte när det behövdes och när det kom regnade det för mycket. Så har bönderna i Östafrika haft det länge.

Vi ska anpassa oss. Vänja oss vid vattenfyllda källare, översvämmade vägar, vägar som underminerats av skyfall, tåg som spårar ur när järnvägsbankarna plötsligt inte finns där.

Vi ska anpassa oss men kommunerna får inte bygga vallar ut mot havet som skydd mot översvämningar. Det förstör havsutsikten och minskar villornas värde. När sanden och vattnet underminerat lyxvillorna och drar med sig dem ner i havet betalar försäkringsbolagen ersättning och andra villaägare som har sina hus på säkra marker får hjälpa till att betala notan när premierna stiger. Det är inte mer än rättvist, eller hur?

Det är det som kallas anpassning.

I sann demokratisk anda fortsätter oljebolagen att leta efter nya oljekällor. Naturligtvis. Alla har rätt att tjäna pengar på det hen är bäst att göra och nu när amerikanerna ändå flyttar till de varmaste delstaterna går det åt extra el, så varför inte?

Kineserna bygger kolkraftverk för att medborgarna ska kunna använda sina klimatanläggningar.

På flykt undan regnet flyger svenskar till branddrabbade öar. Trettiofem grader är en reko utomhustemperatur på sommaren.

Vi anpassar oss.

 Jag hade tänkt cykla ner till Hällberga för att ta några nya bilder av översvämningsområdet men det regnar. Därför anpassar jag mig. Förhoppningsvis så har cykelvägen inte sköljts bort tills vi kommer dit.

Jag anpassar mig. 

Jag väntar på regnet. Enligt senaste väderleksprognosen ska vi i östra Södermanland komma lindrigt undan så kanske kan det bli ännu en cykeltur till Ärla. Vi får se.

Jag läste morgontidningarna. En artikel talade om torkan. Tanken är nästan surrealistisk. Är det fortfarande torrt någonstans i Sverige? I så fall vore det bra om regnet föll någon annanstans i Sverige än längs vår älskade cykelväg till Ärla.

Vattnet porlar i bäckarna, dikena är breddfulla. Längs sträckan ner mot Hällberga är det översvämningar på relativt stora områden där granbarkborren och skogsskövlarna gjort sitt; exakt hur stor den översvämmade ytan är kan jag inte uppskatta, har ingen vana vid att bedöma ytors storlek, men det ser bedrövligt ut.

Hetta, bränder och torka eller skyfall med översvämningar.  Det är bara att välja.

Vi tar cykelturer mellan regnskurarna. Andra sätter sig på planet för att flyga till extremvärme och bränder. Jag tycker att ni ska åka dit efteråt också - när skyfallen sköljt bort jorden och bergen ligger nakna. Vackert, eller hur? Flygskam var ett modeord. Smaken är delad som baken.

Medan ni tittar på barnsligt larviga inspelningar på Tik Tok och andra sociala medier eller köper bitcoin för sparpengarna, slösar med energin och planerar nya AI-projekt, bygger kineserna kolkraftverk för att kunna hålla klimatanläggningarna i bostäderna med el. Ingen försöker sätta stopp för projektering efter olja och nya investeringar i fossilindustrin. Inte ens Biden.

Ovanpå det finns det krafter i USA som vill försöka stoppa allt som liknar klimatarbete. Enligt gårdagens (5/8) ETC finns det en färdplan – Project 2025 – som tagits fram av en klimatförnekande tankesmedja ”Heritage Foundation” för att stoppa det klimatarbete som trots allt pågår efter nästa val.

I våras var det torrt i markerna. Myggen uteblev. Kommer de nu? Är svalorna i tillräckligt god vigör för att ta sig söderut? Hur kommer sädesärlorna att klara resan fram och tillbaka till det torra Östafrika?

Och mitt i röran får vi ett urtidsvidunderligt krig på halsen.

Mänskligheten förbereder sin undergång och drar det ekologiska systemet med sig. Det ekologiska systemet kommer att anpassa sig, skapa nya arter som klarar de nya förutsättningarna, arter som kan leva på plasten vi vräker ut i haven eller lägger i stora deponier, eller sprider omkring oss som om den klarade av att bryta ner sig själv.

Kommer vi att kunna anpassa oss? Alla de åtta miljarderna som blir fler och fler? Som förorenar dricksvattnet och förgiftar naturen för att öka skördarna? Vem garanterar att ingen släpper i väg några satser kärnvapen? 

Hur anpassbara är vi när vi inte klarar av att säga till oljemiljardärerna att det måste bli ett slut på det här?

Jag är nöjd med att jag inte orkar ta mig igenom incheckningen på Arlanda, glad över att bilåkningen snart är över för min del. Helt nöjd med att livet tar slut om några år och att jag inte lämnar någon efter mig som måste ta itu med all denna förnekelse av tillvarons allvar som vi lever med.

Jag har numera en optimistisk syn på framtiden. Livet kommer att ta slut och jag behöver inte bry mig om hur er framtid ser ut.  

Inte nu igen! Ännu en av dessa förståsigpåare som gör mig irriterad. Kock och kokboksförfattare. Hen lagar restaurangmat. Jag lagar mat till två personer. Det är en jävla skillnad.

”Sluta se frysen som ett mausoleum. Skapa måltider av det som finns där.” Jamenvisst. Det är precis vad jag gjort i hela mitt liv men det han skriver visar att han inte begripit hur ett vanligt hushåll fungerar.

”Grava eller gör en coleslaw av bladen på broccolin.” ”ät stammen – en delikatess!” ??? OK. Om du bor i villa och odlar själv kan hans råd fungera men det finns inga blad på frusen broccoli och allt annat än frusen broccoli vore slöseri i vårt hushåll. Jag köper frusna grönsakernär de finns.

Jag har ingen bytta i frysen där jag lägger grönsaker som blivit över. Jag skär upp dem och fryser in dem i plastpåsar. Paprika och purjolök. Svamp – om den nu inte redan är frusen. Dessvärre förlorar många grönsaker konsistensen när man fryser in dem men det är klart, du kan alltid köra morötterna och squashen i en mixer till en smoothie. Själv föredrar jag att tugga maten.

Det går bra att riva och frysa in hårdost också - problemet i vårt hushåll är att de överblivna bitarna inte är tillräckligt stora för att motivera arbetet med att göra rent hushållsberedaren. 

”Gör frysen överblickbar. Skriv vad det är i påsar och lådor.”

Lägger du grönsakerna i en låda måste du använda alltsammans på en gång. Du får inte upp locket. Lägger du dem i en påse kan du som regel ta lite av det i taget. Då ser du vad som är i den. Använder du burkar räcker det inte med att skriva en lapp utanpå. Du måste ha det uppskrivet på en lista utanför frysen och vara noga med att kryssa över när du tar ut innehållet och inte glömma att skriva dit vad du lägger dit. Glöm inte att skriva datum på när du fryser in maten. Den håller sig inte hur länge som helst ens som frusen. Det äldsta måste förbrukas först. Dela in frysens utrymmen så att du har ett för grönsaker, ett för kött, ett för färdiglagat, ett för bröd o s v.

I juni – när det var som varmast – hade min ICA-handlare förköpt sig på högrev. Jag köpte en bit, rödmärkt med uppmaningen att den skulle tillagas och ätas på en gång, och la in den i frysen och där fick den ligga till i torsdags när utomhustemperaturen passade bättre för matlagning. Nu har jag fem lådor med gulaschgryta i ena lådan. Där finns lita kalops, stek och kycklinggryta kvar. Portionerna är inte så stora. De har blivit mindre sedan vi slutade jobba.

Jag sparar tid genom att laga storkok men maten smakar ofta bättre när den tillagas i lite större kvantiteter.

I frysen finns riset som blev över. Om jag häller en skvätt vatten i går det bra att mikra.

Och så uppmanas vi att äta musslor för musslor är ett klimatsmart alternativ och det har han rätt i. Men han borde tala om var i Eskilstuna jag får tag på dessa eftertraktade musslor. Om frusna – styckfrusna. Jag tänker inte springa runt i hela stan för att leta efter dem och jag vill köpa dem i en affär som är öppen när jag passerar, inte i en fiskbod som är öppen några timmar i veckan.