Inlägg publicerade under kategorin ekonomi

Av Siv Aksila - 27 augusti 2023 18:19

 

Utan tvekan. Det är så här det kommer att gå till. Vi klimatanpassar oss. Byter ut ett litet rör mot ett större. Ett rör som klarar större vattenmassor.

Några hundra meter från det numera ersatta röret står ett område med granbarksborredödade granar översvämmade. De saknar förmågan att ta till vara vattnet. Vattnet rinner inte undan. Så småningom kommer de att ramla omkull. Förhoppningsvis kommer någon/några att få i uppgift att avlägsna träden innan det inträffar en olycka.

Ryssarna dränkte några kvadratkilometer åker i Ukraina. Kriget försvårar möjligheten att odla på resten. Kriget förhindrar att vetet når marknaden.

Torka råder i stora delar av världen. Södra Europa. Östafrika. Kina.

Stora områden odlad jord översvämmas. Sverige. Pakistan. Kina. Kalifornien. Lite överallt.

Stora arealer brinner upp.

Vi kan anpassa oss genom att ersätta potatisen med ris, pasta och annat, nu när potatisen ruttnar bort i åkrarna.  Vi har råd att betala mer för riset. Priset på kött kommer att stiga eftersom fodret blir dyrare.

Vi måste anpassa oss och vi kommer att anpassa oss. Välja billigare alternativ när vi handlar. Underminera de svenska lantbrukarnas ekonomi genom att köpa kött från Brasilien och Argentina. Motivera brassarna att tutta fyr på regnskogen.

Vi anpassar oss. Lika bra att låta människorna i det globala Syd svälta ihjäl. De vill hit och trängas på den svenska arbetsmarknaden. Bli konduktörer så att tågen kan rulla, chaufförer så att transporter av människor och gods fungerar, jobba inom hemtjänsten och ta hand om våra gamla. Sånt har vi inte råd med om vi ska gå med i Nato och skicka JAS Gripen till Ukraina.

Föreslår att Jimmy och Uffe gör nattpass på pendeltågen/bussarna till Tensta och Rinkeby och att Johan och Ebba går nattpass inom äldrevården i Sundbyberg, har hört att de gamla inte lever så länge när de kommer dit så det skulle kanske inte ställa till med alltför mycket elände. Kanske någon av de fyra till och med lär sig något om livet. 

Vi anpassar oss.

Utsläppen av metan och koldioxid – ja, dem låter vi framtiden ta hand om.

 



Av Siv Aksila - 19 augusti 2023 10:59

Jag satt på stolen för att uträtta det stora ärendet. Rev automatiskt av fyra bitar toalettpapper och började fundera över var jag läst om just det. En uppföljningsartikel i DN, en intervju med en av de som hade riktigt dålig ekonomi före valet med ett konstaterande att det har blivit ännu värre. Toapappersransoneringen var inte slut.

Det är ett dåligt exempel.

Minns min tid som arbetslös i Blekinge. Jag köpte balar med toapapper. Efter att ha fått mitt livs största löneförhöjning, när jag gick från ett leva på en arbetslöshetskassa motsvarande 80% av kommunals grundlön till tillvidareanställd vid Volvo BM, slutade jag att köpa tomrullar – för det är vad balarna innehåller; det är nästan inget papper på rullarna och pappret är dessutom av en mycket dålig kvalitet; det går åt många meter papper och en hel del fastnar i arslet när man torkar sig.

”Min” ICA-affär har börjat sälja balar med toapapper. Gå inte i fällan.

Jag gjorde en prisjämförelse. Hur mycket vägde var och en av rullarna? Hur många meter papper innehöll de? Hur långa bitar måste jag använda för att känna mig torr och rengjord?

Valet föll på Serla Smart, eller ekorrpapperet som min man kallar det. Jag gör ingen reklam för det, det kan finnas papper av jämförbar kvalitet, men jag tror definitivt inte på att billigast alltid är det mest ekonomiska.

Om jag inte druckit ett glas rödvin för mycket räcker fyra bitar till att torka upp efter det stora ärendet. Men jag ransonerar inte. Svär däremot när jag varit någon annanstans och tvingats använda papper av sämre kvalitet. Det går åt flera meter och papperet sitter kvar till efter duschen.

Jag misstänker att den som har dålig ekonomi köper papper av dålig kvalitet. Det är ett dåligt sätt att snåla på.



Av Siv Aksila - 5 augusti 2023 10:45

Inte nu igen! Ännu en av dessa förståsigpåare som gör mig irriterad. Kock och kokboksförfattare. Hen lagar restaurangmat. Jag lagar mat till två personer. Det är en jävla skillnad.

”Sluta se frysen som ett mausoleum. Skapa måltider av det som finns där.” Jamenvisst. Det är precis vad jag gjort i hela mitt liv men det han skriver visar att han inte begripit hur ett vanligt hushåll fungerar.

”Grava eller gör en coleslaw av bladen på broccolin.” ”ät stammen – en delikatess!” ??? OK. Om du bor i villa och odlar själv kan hans råd fungera men det finns inga blad på frusen broccoli och allt annat än frusen broccoli vore slöseri i vårt hushåll. Jag köper frusna grönsakernär de finns.

Jag har ingen bytta i frysen där jag lägger grönsaker som blivit över. Jag skär upp dem och fryser in dem i plastpåsar. Paprika och purjolök. Svamp – om den nu inte redan är frusen. Dessvärre förlorar många grönsaker konsistensen när man fryser in dem men det är klart, du kan alltid köra morötterna och squashen i en mixer till en smoothie. Själv föredrar jag att tugga maten.

Det går bra att riva och frysa in hårdost också - problemet i vårt hushåll är att de överblivna bitarna inte är tillräckligt stora för att motivera arbetet med att göra rent hushållsberedaren. 

”Gör frysen överblickbar. Skriv vad det är i påsar och lådor.”

Lägger du grönsakerna i en låda måste du använda alltsammans på en gång. Du får inte upp locket. Lägger du dem i en påse kan du som regel ta lite av det i taget. Då ser du vad som är i den. Använder du burkar räcker det inte med att skriva en lapp utanpå. Du måste ha det uppskrivet på en lista utanför frysen och vara noga med att kryssa över när du tar ut innehållet och inte glömma att skriva dit vad du lägger dit. Glöm inte att skriva datum på när du fryser in maten. Den håller sig inte hur länge som helst ens som frusen. Det äldsta måste förbrukas först. Dela in frysens utrymmen så att du har ett för grönsaker, ett för kött, ett för färdiglagat, ett för bröd o s v.

I juni – när det var som varmast – hade min ICA-handlare förköpt sig på högrev. Jag köpte en bit, rödmärkt med uppmaningen att den skulle tillagas och ätas på en gång, och la in den i frysen och där fick den ligga till i torsdags när utomhustemperaturen passade bättre för matlagning. Nu har jag fem lådor med gulaschgryta i ena lådan. Där finns lita kalops, stek och kycklinggryta kvar. Portionerna är inte så stora. De har blivit mindre sedan vi slutade jobba.

Jag sparar tid genom att laga storkok men maten smakar ofta bättre när den tillagas i lite större kvantiteter.

I frysen finns riset som blev över. Om jag häller en skvätt vatten i går det bra att mikra.

Och så uppmanas vi att äta musslor för musslor är ett klimatsmart alternativ och det har han rätt i. Men han borde tala om var i Eskilstuna jag får tag på dessa eftertraktade musslor. Om frusna – styckfrusna. Jag tänker inte springa runt i hela stan för att leta efter dem och jag vill köpa dem i en affär som är öppen när jag passerar, inte i en fiskbod som är öppen några timmar i veckan.


Av Siv Aksila - 26 juli 2023 12:51

 

I morgon, 27/7, inleds ett toppmöte mellan ryska och afrikanska ledare i St Petersburg. Förhoppningsvis kommer massmedia att flika in någon liten rapport om detta bland rapporterna om bränderna i Grekland.

Tack vare The Conversation – ett flöde av mejlbaserade artiklar som jag numera har tillgång till – har jag fått en del information om vad som ska, eller snarare bör, avhandlas under detta möte.

Kriget i Ukraina ställer till det för de stora importörerna av spannmål, solrosolja och gödsel.

Matpriserna i Nigeria har stigit med 25%, vilket är två och en halv procent högre än den sammanlagda inflationen i landet under samma period. För att ni ska få en uppfattning av hur allvarligt läget är citerar jag en av artiklarna:

”Uppgifter som sammanställts av World Economic Forum visar att det genomsnittliga nigerianska hushållet spenderar cirka 56% av sin inkomst på mat. Det är det högsta i världen.

Tre andra afrikanska länder som spenderar en hög andel av inkomsten på mat är Kenya (46,7%), Kamerun (45,6%) och Algeriet (42,5%). Däremot spenderar USA, Storbritannien, Kanada och Australien 6,4%, 8,2%, 9,1% respektive 9,8%.”

Under de gångna veckorna har stora protester ägt rum i Kenya. Regeringens svarade med att ta bort ett avverkningsstopp på skog med motiveringen att det skulle skapa jobb – effekten blir snarare en förvärrad torka. Fler projekt liknande svenska Vi-skogen skulle däremot förbättra läget.

De åtgärder som vidtagits av Nigerias regering tycks vara av det administrativa slaget.

Och det är inte bara matpriserna som ökar utan också priset på gödsel. En fyrdubbling av priset leder till att bönderna inte har råd att använda tillräckligt med gödsel för att nå samma storlek på skördarna – vilket leder till högre priser på exempelvis majs.

Ovanpå det har en långvarig torka drabbat Östafrika.

Ett annat ärende som säkerligen kommer upp i St Petersburg är Wagnergruppernas aktiviteter i Afrika. ”Wagners legosoldater har en betydande närvaro i Centralafrikanska republiken, Tchad, Libyen, Mali och Sudan. De har anklagats för grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna och exploatering av naturresurser. I mars 2022 deltog de, tillsammans med lokala styrkor, i massakern på cirka 500 personer samt våldtäkter och tortyr. Fler övergrepp av Wagnergruppens styrkor har rapporterats i det pågående inbördeskriget i Sudan.”

Hittills har Prigozjins anhang stärkt diktaturerna och undergrävt demokratierna, konflikterna har blivit svårare, oskyldiga civila har mördats, naturresurser har kommit Ryssland till del och försvårat afrikanernas möjlighet att få investeringar från annat håll än Kina. Frågan är om Putin ger Prigozjin fortsatt mandat att härja i Afrika. Han lär knappast ha resurser att mitt under pågående krig avsätta ryska reguljära trupper för att bekämpa terrorism i Afrika.

Trots tidigare löften om en förändring exporterar Ryssland i nuläget sju gånger mer än det importerar från Afrika, något som också kommer att diskuteras i St Petersburg.

Men här borde även ledarna för Sverige och EU, liksom övriga Natomedlemmar, tänka efter. Om vi någonsin ska få ett slut på massdrunkningarna i Medelhavet måste levnadsförhållandena i Afrika förbättras. Framtidshopp är det enda som kan få slut på flykten från kontinenten. Som det låter på debatten skulle man kunna tro att våra politiska ledare uppfattar befolkningen i Syd som självmordsbenägen.

Ett initiativ som skulle kunna gynna också oss vore att förbättra tillgången till el. Sol och vind har de gott om.

Bilden är hämtat från Pixaby

Av Siv Aksila - 13 juli 2023 14:54

 

Vad vet jag om BRICS? Inte mycket. Googlar. Nej, det var inte väskor jag letade efter. Så mycket vet jag. BRICS informationsportal? Hinner i stort sett bara öppna sidan innan det dyker upp en varning för manipulering. Släcker den.

Första gången jag läste om BRIC – Brasilien, Ryssland, Indien och Kina – uppfattade jag det som om ekonomerna buntade ihop en rad länder med hög tillväxt och goda förutsättningar för att kunna följa utvecklingen där separat. Det är länge sedan nu och information är dessvärre färskvara.

Som informell samarbetsorganisation har BRIC funnits sedan 2006. Då träffades länderna i St Peterburg. Sedan ett möte i Kina 2011 tillhör också Sydafrika gruppen. De fem länderna har tillsammans över 3 miljarder medborgare.

När den här gruppen bildades hade samtliga länder en god tillväxtpotential, stora befolkningar och goda råvarutillgångar. Kina befann sig i ett expansivt skede och har sedan dess blivit världens näst största ekonomi; kineserna har också satsat stort på utlandsinvesteringar, särskilt i Afrika. De är nu en betydelsefull internationell aktör.

Ryssarnas internationella engagemang är av äldre datum. De skördar nu frukterna av Sovjetunionens engagemang i bland annat Sydafrika och Mocambique. Det stöd som gavs till olika befrielserörelser gagnar dem väl. De har också gamla relationer till Lula da Silva, Brasiliens president.

Sjunkande råvarupriser gör att intresset för BRICS tycks ha gjort att organisationen gått under radarn men det verkar som om något håller på att hända. Väst stirrar sig blind på tillväxtfaktorer men det kan finnas annat som håller ihop det här gänget. Det kan också finnas andra som kan vara intresserade av att hitta andra allierade än ett inte särskilt intresserat Väst.

Det som fick mitt intresse för BRICS att vakna var en artikel från The Conversation ” I den framväxande världsordningen är det nu fler som vill gå med i BRICS, delvis som en motmakt till ’väst’. ArgentinaSaudiarabien och på senare tid Etiopien har uttryckt stort intresse för att bli medlemmar. ”

I början på millenniet gick det hyfsat för Etiopien men de senaste årens inbördeskrig har underminerat ekonomin och lett till att presidenten Abiy Ahmed blivit av med den hjältegloria fredspriset gav honom i väst. Det är därför inte egendomligt om han vänder sig till BRICS-gruppen. Kineserna har tidigare byggt bland annat byggt ut flygplatsen i Addis Abeba. Etiopien har tidigare haft goda relationer till Ryssland. 

Utöver de redan befintliga BRICS-länderna kan det finnas andra som är intresserade av ett ökat motstånd mot västs globala hegemoni. Auktoritära och korrupta regimer som finner det enklare att förvandla medborgarna till kanonmat än att lösa de problem som fattigdom och klimatförändringar åstadkommer.

Iran har befunnit sig i den kyla väst placerat landet i länge. Kontakter mer Ryssland finns; ryssarna använder drönare byggda i Iran i sin stridsföring mot Ukraina. Hur stor militär potential har landet?  Vet ej. Just nu är Irans ledare Ebrahim Raisi på rundresa i Afrika. Han har varit i Kenya och Uganda och ska vidare till Zimbabwe.

Väst har en benägenhet att alltid, i alla lägen, se verkligheten från sin horisont och aldrig försöka sätta sig in i hur motståndarna tänker. Det kan vara farligt.

Den fina bilden av vår blå planet kommer som vanligt från Pixaby

Av Siv Aksila - 7 juli 2023 17:17

 

”Jag vet. Jag läste det på text-TV i går.”

Nyhetsfreaket jag lever tillsammans känner alldeles för ofta till det jag vill diskutera någon dag i förväg. Text-TV uppdateras oftare än dagstidningarna.

Om någon viktig person i staterna fiser analyseras det i flera artiklar. Att femtiofem personer omkommit i Pakistan efter två veckors intensiva monsunregn får en liten notis. Vad som händer i Afrika verkar vara totalt ointressant.Jag tycker inte det.

Samtidigt kan jag inte dra slutsatser av en information som är otillräcklig eller berör förgången tid. Det går inte att genomföra en analys baserad på en eller flera artiklar om att X antal människor dog i en terrorattack i landet Y. Alltså letar jag efter källor.

Jag har följt Sidas tidning Omvärlden ett tag men den verkar ha fått mindre resurser efter Tidöregeringens maktövertagande. Artiklarna är inte lika omfattande. Utrikespolitiska institutet har nyhetsbrev. Måste läsas och utvärderas.

Häromdagen hittade jag ett nytt nyhetsbrev som jag började följa. På engelska. Organisation kallar sig The Conversation. Jag använder automatöversättningen när jag läser. Det blir lite lustigt ibland. Uttryck som fungerar på engelska gör det inte på svenska. Är det något särdeles viktigt får jag sätta mig ner och göra svenska av artiklarna. De tillåter att texterna återpubliceras.

Just nu håller jag på att gå igenom informationen om Wagnergrupperna. Deras historia går tillbaka till 2014, när ryssarnas attack mot Ukraina startade. Syftet tycks ha varit att kunna föra krig utan att blanda in Ryska armén och det är inte bara Prigozjin som startade den typen av verksamhet. Redut, Gazpromneft Ochrana, Potok, Fakel och Plamja är namn på liknande grupper.

Det började alltså med Ukraina men metoden var ur Putins ögon användbar också i andra länder. Wagner är – eller har varit inblandad i – Syrien, Sudan, Mocambique, Centralafrikanska republiken (Kongo Kinshasa), Mali och Nigeria. I flertalet fall har de inte bara anlitats av regeringarna för att bekämpa terrorgrupper utan också lett kampen.

I Libyen har det konstaterats att de använde sig av förbjudna minor och fällor som skadade civilbefolkningen. En undersökning visade att i Kongo Kinshasa och Mali riktade sig mer än hälften av våldet mot civilbefolkningen. Tyvärr tycks den Afrikanska Unionen inte ha förstått vad som var på gång i tid och avstått från att agera.

Vad får ryssarna ut av legoknektverksamheten?  

Utöver betalningar för jobbet har organisationen Wagner förhandlat fram avtal om tillgång till guld-, diamant- och uranresurser i bland annat Centralafrikanska republiken, Mali och Sudan.

Just nu verkar det som om "någon" - FSB? Putin? - håller på att manövrera ut Prigozjin för att ta över verksamheten. Kommer Wagnergruppen att hamna helt under statlig kontroll? Vad kommer i så fall att hända med hans propagandasajter?

Sedan länge agerar kineserna på den afrikanska marknaden, bygger allt från järnvägar till hotell, de startar gruvor, och mycket annat. De tar risker samtidigt som drar européerna sig ut ur Afrika. Amerikanerna håller sig på avstånd. Konflikter är inte bra för affärerna och konflikter är Afrika rikt på.

Stora och viktiga projekt – som den gröna muren genom Sahel – går i stå. De handlingskraftigaste och förmodligen de kunnigaste av den yngre generationen dör i Medelhavet.

Vi försöker inte ens.

En av veckans artiklar i The Conversation handlade om avfallshanteringen i Lagos. 2018 beräknades mängden avfall officiellt vara 13 000 ton per dag. Myndigheterna har placerat ut gatusopare och förbättrat de öppna soptipparna, köpt sopbilar och gjort det möjligt för hushåll och företag att köpa soptunnor. Men de fattiga har inte råd att köpa soptunnor.

Regeringen Kristersson vill utveckla handeln med det ekonomiska syd men det är mycket annat som behövs. Som återvinningsanläggningar. Var finns de svenska företag som är villiga att ta risken att skapa ett fungerande återvinningssystem i de afrikanska storstäderna?

Bilden är hämtad från Pixaby





Av Siv Aksila - 31 maj 2023 07:57

DN 31 maj 2023

"67

år blir den så kallade riktåldern för pension för år 2029, samma ålder som gäller från 2026. Riktåldern ska styra de olika åldersgränserna som finns i pensionssystemet. Det är tänkt att den ska höjas stegvis och ska slås fast sex år i förväg av regeringen."

Från PRO:s uppgifter om pensionerna:

”1913 fattade riksdagen beslut om att införa allmän pensionsförsäkring. Sverige var därmed först i världen att införa en försäkring som i stort sett omfattade hela befolkningen.”

”Pensionen omfattade hela befolkningen och skulle utgå till den som var oförmögen till arbete eller uppnått en ålder av 67 år.”

Skillnaden är att de flesta dog vid den åldern då medan vi genomsnittligt lever upp till 20 år längre...


Av Siv Aksila - 10 maj 2023 10:24

 

På väg mot sommaren planerar vi en resa söderut. Cirkus etthundratrettio mil fram och tillbaka. Bra om bilen ska hållas i trim. Sexton år gammal behöver hon motion. I övrigt mår hon bra för sin ålder.

Vi tillhör de som helst skulle se att reduktionsplikten behölls på nuvarande nivå.

Den som lyssnar på Tidö partierna kan lätt få uppfattningen att en minskning är lika lätt genomförd som att gå över från sockerfri till sockrad saft. Men det handlar inte om att välja rätt flaskor i butiken, det handlar om miljontals liter som ska blandas eller inte blandas. Miljontals eller kanske till och med miljarder liter som måste köpas in, transporteras och raffineras. Samtidigt måste avtal sägas upp. Även om det finns en stor efterfrågan på biobränsle kan man utgå från att leverantörerna kommer att kräva skadestånd för brutna löften. Samtidigt måste mer fossiloljan raffineras. Då ställer jag mig fler frågor som jag inte har några svar på.

Finns det kapacitet att raffinera den oljan? Är det samma raffineringsprocess som behövs eller skiljer den sig från den som används vid mixningen? Inte vet jag. På grund av kriget i Ukraina ska vi dessutom inte köpa rysk olja vilket gör att det kan bli dyrt att ersätta biobränslet med den fossila råvaran.

I mina ögon ser det ut som ett dåligt valt ögonblick att minska reduktionsplikten. Effekten på bensin- och dieselpriserna kan mycket väl bli en höjning. Den som lever får se.

Dessvärre är reduktionsplikten ingen lösning på utsläppsproblematiken. Den behövs i övergången mellan bensin- och elbilar men innebär inte att utsläppen blir lägre. För att åstadkomma det måste du välja en bil som förbrukar mindre. Skillnaden är att biobränslet inte använder sig av långtidslagrad kol utan av kol som i en inte alltför avlägsen samtid fanns i luften. Men det där känner du säkert till.

Lösningen heter elbilar men det är en lösning som ställer krav på att andra problem löses. Bland annat så måste det brytas och förädlas en rad metaller och vi vore dumma om vi fortsatte låta kineserna ha monopol på jobbet. Problemet är att ingen vill ha gruvorna i närområdet. Ett problem som måste hanteras. Hur?

Jag föreslår en statlig utredning som undersöker var metallerna kan brytas på ett sådant sätt att brytningen åstadkommer minsta möjliga miljöskada. Vilket eller vilka områden är bäst lämpade? Penningmedel måste reserveras för fortsatt forskning och bästa möjliga brytningsmetoder användas. Det måste stipuleras i kontrakten att det eller de bolag som får uppdraget daterar upp verksamheten regelbundet. Samt att kommunerna i det eller de områden som berörs får en rejäl ersättning för brytningen.

Brytningen är riskabel ur miljösynpunkt och bör inte ske i onödan. Därför bör vi i större utsträckning använda oss av bilpooler.

Och biobränslet? Tja, vill du fortsätta att flyga så lär det inte i rimlig tid finnas något annat alternativ. Räcker råvarorna till flyget om alla blir vegetarianer?


Skapa flashcards