Senaste inläggen

Av Siv Aksila - Söndag 10 mars 14:04

 

Räcker viljan?

Vi måste minska, helst helt stoppa, utsläppen av koldioxid, men hur ska det gå till? Räcker vår vilja? Mänsklighetens gemensamma vilja – finns den?

När persondatorerna kom, och ordbehandlingssystemen tog över, blev jag, och många med mig, arbetslösa. En hel bransch gick i graven. Den elektroniska skrivmaskinen, som varit branschens hopp, blev en stor flopp. Det kallas strukturrationalisering och är inget nytt.

Den strukturomvandling vi står inför nu är av en helt annan karaktär. Såväl räknemaskinen som skrivmaskinen ersattes av andra produkter. Branscherna blev olönsamma. En del av den nuvarande kolproduktionen håller på att bli olönsam men det är långt ifrån all brytning. Oljan är fortfarande lönsam. Annars skulle ingen nyprojektering äga rum. Amerikanarna skulle inte riskera sitt dricksvatten för att pumpa upp olönsam skifferolja.

Ryssland. Iran. Irak. Saudiarabien. Venezuela. Nigeria. Många länder är beroende av oljeproduktionen för att hålla igång sina ekonomier. Hur långt kommer vi med att begära att de ska sluta ta upp olja från jordens innandöme? De enda som tycks ta problemet på allvar är norrmännen men också där finns en kluvenhet. Oljevinsterna är alltför användbara.

Omställningen kräver också andra förändringar. Skåningarna vill inte se sina åkrar förvandlas till en vanadingruva. I sydafrikanska Pondoland kämpar Nonhle Mbuthuma för att jordbruksmarkerna också i fortsättningen ska vara användbara; befolkningen vill stoppa brytningen av titan, zirkon och rutil. Även om du och jag aldrig har hört talas om de två mineralerna så används de i mobiltelefoner och datorer.

Spontant verkar de resonemang som ligger bakom protesterna i Skåne och Sydafrika mycket sundare än de beslut som ligger bakom fracking av skifferolja i Nordamerika. Och det är de också.

Ytligt sett är det ett val mellan pest och kolera men vi kan inte gå tillbaka till agrarsamhället. Vi behöver energi. Vi måste välja. Och vad väljer vi? Hur väljer vi? Och vilka fler konflikter mellan stater och grupper av människor skymtar där framme?

Den 26 maj är det val till EU-parlamentet. Jag hoppas att du röstar. Att du röstar grönt för att bemöta de nationalistiska högerkrafterna som gör sig hörda i Europa. Och jag skulle vilja se ett enat Sverige där såväl skåningarna som befolkningen i Norrlands Inland är med i diskussionen.

ANNONS
Av Siv Aksila - Fredag 8 mars 18:36

Varför ska vi – som har en så stor del förnyelsebar energi – anstränga oss? Varför ska vi minska på bilkörning och flygresor? För mig har det med rättvisa att göra.


Sveriges älvar ger hela landet en stor fördel i form av förnyelsebar energi. Det är inte många länder som kan dra en lika stor fördel av vattenkraften. Att  andra länder har tillgång till kol eller olja är numera inte en fördel utan ett handikapp.


Och det måste vi förstå.


ANNONS
Av Siv Aksila - Torsdag 7 mars 13:26

 

Snurrigt värre, står det på mjölkpaketen, och jag undrar om det är för att jag är pensionär som allting verkar så inbillat svårt.

Häromdagen landade ett brev från transportstyrelsen i vårt postfack. Förnyelse av körkort. Givetvis är rutinerna helt annorlunda än förra gången. Helt nödvändigt. Var fotograferar man sig numera? Fotograferna sysslar med annat. Automaterna? Var finns de?

Numera fotograferar man sig hos Trafikverket Förarprov. Verkar lite överflödigt. Varför kan inte polisen ta det? De gör ju redan all annan legitimation. Men OK. Jag ska gå dit.

Sedan har vi det här med villkoren. När jag hämtade ut läsglasögonen i januari frågade jag om bilkörningen. Efter starroperationen ser jag mycket bättre på långt avstånd än inom den närmaste halvmetern. Personalen på optikerfirman tycktes inte ha hört frågan tidigare. Körkortet? Ja, där finns ett försynt 01.06 i ett hörn av fältet villkor. Inget stort tydligt Glasögon. Jag avvaktade. Körkortet ska förnyas i maj.

Så kom då ansökningsblanketten. Där finns glasögon angivet som ett villkor. Hur gör man för att få villkoret upphävt? Frågan finns angiven som vanligt förekommande. Ansöker.

Går alltså ner till optikern som vill ha en blankett från Transportstyrelsen. Ring! Jag går hem och ringer. Blir uppmanad att förklara mitt ärende för en röstigenkännande mekanism som efter ett antal försök ber mig ringa senare. Till och med automaten verkade stressad av att inte förstå mitt sydländska idiom.

Går in på hemsidan igen. Hittar en nedladdningsbar fil med blanketten. Hittar också en E-tjänst som optikern hade kunnat använda sig av om han känt till den.

Går till optikern igen. Då vet han att blanketten finns att ladda ner på transportstyrelsens hemsida. Varför sa han inte det? E-tjänsten går inte att använda eftersom de har ett säkert register över sina kunder. Transportsstyrelsen borde ange det, säger han, men transportstyrelsen har som bekant ingen ingående kunskap om IT-säkerhet.

Till slut reder jag ut härvan. Går ner till Trafikverket förarprov och ställer frågan. Och givetvis. Svaret är självklart. Transportsstyrelsen måste godkänna att villkoret tas bort innan körkortet förnyas. De handlingar som skickats ut måste ersättas. Att jag inte behöver glasögonen längre betyder inte att villkoret tas bort automatiskt. Tills vidare är det glasögon som gäller. När jag kör bil. Men det gör jag inte särskilt ofta och när jag bara använder körkortet som legitimation är villkoret inget problem.

Vad jag däremot borde ta itu med är att öva upp min körvana igen. Men vart ska jag åka?  

Av Siv Aksila - Lördag 2 mars 18:42

 

Diabetes är bra. Har du diabetes åker du på en gräddfil in i det svenska sjukvårdssystemet. En läkare blir ansvarig för vården. Inte den läkare som för tillfället råkar ha en kvart över.

Om du får problem med fötterna så har du goda förutsättningar för att få hjälp. Ortopediska inlägg är gratis. Du får hjälp med en rad andra åkommor som enligt mitt förmenande inte har särskilt mycket med diabetes att göra. Min man fick t ex hjälp med sin psoriasis och hjälp med att sluta röka, samtidigt som de undersökte hans diabetesproblematik.

Min brors diabetesläkare skickade honom till ortopeden som gjorde skor till honom. Skor som tog hänsyn till att hans ena ben blivit längre efter en knäoperation. Jag missunnar inte honom skorna – tvärtom – men det hade inte med diabetes att göra.

Min Hallux Valgus är en ärftlig åkomma men jag måste ändå betala för skoinläggen. Men det är inte det värsta. Det värsta är att ortopedteknik inte förstår att både inläggen och fötterna måste få plats i skorna.

Hallux valgus är ingen sjukdom utan en genetisk avvikelse. Eller något ditåt. Det kan i och för sig diabetes också vara, men diabetes har en fördel. Den måste behandlas hela tiden. Alla åkommor som kan ha ett samband med diabetes måste omhändertas. Varje möjlighet att förbättra hälsan – t ex genom att sluta röka – måste tas till vara.

Mina problem med hallux valgus började med värk i ischiasnerven. En och en halv timmes lågintensiv fysisk aktivitet om dagen var för mycket. Det handlade inte om någon tävlingshysteri, utan om ett behov att röra sig för att må bra.

”Hälsporre,” sa läkaren och ville att jag skulle gå på tå. Jag vet inte varför jag skulle kunna göra det. Jag har aldrig gått i den typ av skor som kräver dylika övningar. Han skrev ut antiinflammatorisk medicin och sa till mig att gå till en sjukgymnast. Vilket jag till slut gjorde. Det var sjukgymnasten som såg till att jag hamnade på ortopeden. Varför inte sätta in värken i ischiasnerven i ett sammanhang där Hallux valgus ingick?

Mina fötter, knä och höfter ingår i ett paket. De är allesammans delar av min kropp. Jag har problem med dem. Dessutom har jag problem med huvudvärk.

Huvud och nacke ingår i det andra paketet. Huvudvärken beror – som jag ser det men jag är metallare, inte läkare – på en kombination av ensidiga arbetsuppgifter, tunga lyft och ett fall på halt golv. Huvudvärken har olika karaktär. Ibland urjävlig, ibland lätt, ibland av mera psykisk art.

Länge. Väldigt länge. Från det att medicinen lanserades fram till årsskiftet 2018/2109 använde jag treo mot huvudvärken. Det är den enda medicin som hjälpt. Ända tills jag beslutade mig för att också det var en lögn. Mot min huvudvärk finns ingen bot eller bättring.

Arbetarkärringar av mitt slag har en viss benägenhet att få huvudvärk pga förslitningsskador. Vi använder treo. Somliga överdoserar med vin. Blodet blir tunt. Koagulerar inte. Vi får lätt blåmärken.

Frågade ortopeden mig om min användning av treo/alkohol före operationen? Nej. Sommaren 2018 var varm. Det var lätt att ta några öl extra men de frågade bara om rökning, vilket mig veterligen inte förtunnar blodet.

Hur lång tid måste jag avstå från treo/alkohol för att blodet ska bli tillräckligt tjockt för en lyckad operation? Hur skulle jag veta det? Det hade varit meningsfullt att testa blodet före operationen.

I höst fyller jag 69 år. Jag har inte fått någon grundlig hälsoundersökning sedan 1990 – därefter tog borgarna bort det ekonomiska stödet för företagshälsovårdar som sysslade med sjukvård och förebyggande aktiviteter – och jag vet ärligt talat inte vad jag ska söka för. Är det för tunt blod? Fötter? Knän? Höfter? Svanken? Huvudvärk? Armbågen? Fingrarna? Depression? Föreligger det risk för benskörhet?

Ärligt talat. För den som sköter sig är det en fördel att ha diabetes. Hen får en läkare att ställa frågor till. Det får inte jag. Men varför skulle jag inte ha diabetes? Det är ingen som har testat det.






Av Siv Aksila - Måndag 25 feb 14:17

 

Hur genomtänkt är Stefan Löfvens avståndstagande gentemot de svenska IS-resenärerna? Vilka alternativ finns?

Ett alternativ som diskuterats är att vi – i likhet med danskar och fransmän – ska annullera medborgarskapen för de som åkt ner för att delta i kampen på IS sida. Sverige har för närvarande inte den möjligheten. För att Sverige ska kunna annullera medborgaskapen krävs en förändring av grundlagen. Det är en tidsödande process eftersom beslut måste tas vid två tillfällen, med ett val mellan. Dessutom kan ett sådant beslut få effekter som inte kan förutses. Vad händer med vår egen rättssäkerhet om vi i andra tider, med andra makthavare, har en retroaktiv lagstiftning?

Om inte jihadisterna döms av domstolar i sina ”hemländer” – vem ska stå för rättssäkerheten? Assadregimen? Irakierna? Kan vi betrakta dem som ”rättssäkra” länder? Ingen av dessa båda stater är parter i det så kallade romfördraget och därför är Haag inget alternativ.

Flertalet IS-resenärer sitter i förvar hos kurderna. Kurderna vädjar om hjälp. Vad kan de göra själva?  Oavsett vad man anser i frågan så har kurderna ingen egen nationalstat, ingen polismakt och heller inget eget rättsväsen. Det finns därför en stor risk för att det också här uppstår en Guantanamo-situation.

Nu anser de flesta svenskar att vi tillhör den humanistiska traditionen. Vi tror inte på arvsynden. Vi tror inte heller på att ”ont ska med ont förgås”. Därför återstår bara ett alternativ. Att vi tar på oss ansvaret. Vare sig vi vill eller inte. Oavsett vad vi tycker.



Av Siv Aksila - Lördag 23 feb 12:36

Vi. Aktivisterna. Framför allt aktivisterna i åldrarna över sextiofem måste bli bättre på att dela. Inte på att dela med oss av urusla pensioner utan att dela på sociala medier.


För några år sedan fylldes gatorna i de arabiska länderna av protesterande människor. Sociala medier fick ut dem. Nu verkar det vara svårt. Åtminstone här i Eskilstuna, Sverige. Varför? Om det är någonting som behövs så är det utomparlamentariska aktioner för att påverka regering och riksdag. De där fyra procenten MP fick är inte mycket värda. Det var å andra sidan inte de sex procenten vi gick in i regeringssamarbetet med 2014 heller men för ett parti med stora egon är det svårt att se den egna litenheten.


Vi är viktiga! Vi har rätt! Visst. Men varför ska människorna i Norrlands inland – de som har tio mil till jobbet på orter där varken pendeltåg, tåg eller buss är alternativ – tycka att vi har rätt?


Motivera! Snälla! Jag vill gärna se vilka lösningar MP har för framtiden i Norrland. Och då inget som har forcerats fram via Brainstorming utan kunskap om hur verkligheten ser ut.


Jag har gått med i # Fridays for future Eskilstuna efter att ha stått på Fristadstorget tillsammans med ett litet gäng envisa människor. Vår genomsnittsålder är lite hög. Fyra stycken sjuttonåringar skulle ha gjort sig bättre än en tant på 68 år. Vi gamlingar är vanare vid utomparlamentariska aktiviteter än den unga generationen. Många unga tycker att de har gjort sitt när de gillat ett eller flera inlägg på Facebook. Eller sträckt sig så långt att de delat inlägget.


Då får Vännerna veta vad de tycker och det blir lätt att jävlas med andra människor som inte har samma åsikt genom att slakta argument. Störningsmomentet, det faktum att vi inte bara ser våra vänners åsikter utan också våra motståndares gör det lättare att stanna hemma – eller att göra något mindre kontroversiellt – för vi vill ju trots allt inte framstå som bråkstakar.


Vi som vill förändra världen måste bli synligare än så. Vi kan ju börja med att dela och därmed sprida informationen på de sociala medierna. Och sedan se till att vi kommer dit. Visa att vi står för våra åsikter. Se till att våra hem har solpaneler på taket, försörjs med jordvärme, att avfallet inte bara sorteras utan blir just den biogas vi förväntar oss. Börja köpa begagnat när det går.


Vi som vill förändra världen måste börja med det lilla och gå över till det stora.


För övrigt: Som vi alla sett i filmerna om Harry Potter behöver varken häxor eller trollkarlar flyga, de förflyttar sig snabbt utan några mer avancerade hjälpmedel. Så varför inte välja en trollkarl eller häxa till biståndsminister?


Av Siv Aksila - Tisdag 19 feb 13:56

 

Ibland måste vi välja. Det är bara så.

I mitten på åttiotalet frågade en av mina kurskamrater på Åsa Folkhögskola om jag ville följa med och protestera mot undersökningar som gjordes av berggrunden – någonstans i Närke, tror jag – för att ta redan på om den var lämplig att förvara kärnavfall i. Mitt svar blev nekande. Hellre där än hemma i Blekinge, resonerade jag, för när vi nu tillåtit att kärnkraftverken startats upp så måste avfallet hanteras.

I dagens (19/2 2019) SVD läste jag en artikel om att ett företag ville undersöka möjligheten att utvinna vanadin i Skåne. Vanadin används vid tillverkning av batterier och är i sammanhanget användbarare än Litium, sägs det. Vanadin bryts mestadels i Kina. Detta medför 1/ att kineserna har en monopolsituation, 2/ att det är de som tar ansvar för miljön vid brytningen.

Jag har ingen aning om hur man säkrar miljön vid vanadinbrytning. Att brytningen skulle ske i närheten/på några av Sveriges bästa jordbruksmarker är onekligen ett fakta vi måste ta hänsyn till.

Samtidigt gäller samma sak som vid hanteringen av kärnavfallet. Vill vi ha energi, och lagra den, är det nödvändigt att tillverka batterier. Ett tekniskt ledarskap vid brytning och tillverkning av batterierna vore inte dumt.

Alltså måste vi välja.

Just nu pågår projektering inför en start av järnmalmsbrytning i Kallak. Området är ett gammalt renbetesområde och en gruva skulle störa samernas möjlighet att idka rennäringen. Sverige är bra på att kritisera andra länder för att de behandlar sin ursprungsbefolkning illa men vi har inte skrivit under FN:s konvention för ursprungsbefolkningar. Det borde vi göra och vi borde respektera samernas rätt till sitt land. De var först.

Även om en gruva i Kallak skapar många arbetstillfällen så är järnmalm något som brutits i hundratals år. Det finns stora mängder som redan är upptaget ur jordens innandöme och som kan återanvändas gång på gång. Samma sak gäller inte för vanadin.

Också här måste vi välja.

I vissa kretsar propageras för en utbyggnad av kärnkraft. Det diskuteras huruvida en dylik är lönsam eller ej. Jag vet inte. Mina kunskaper sträcker sig inte så långt och något tyckande vill jag inte ägna mig åt.

Jag ser att det finns ett problem med den framtida energiförsörjningen i storstäder som Stockholm. Kan vi lita på att Norrlands älvar klarar uppgiften att täcka ett ständigt växande energibehov? Det är ju trots allt stockholmarna som har råd att köpa elbilarna. Och kommer norrlänningarna finna sig i det?

För ett år sedan visade Vetenskapens värld ett avsnitt om toriumkraftverk. Inget farligt avfall. Ingen risk för härdsmälta. Går inte att använda som vapen. Det lät bra men det blev ingen diskussion efteråt och jag skulle vilja veta varför. Diskussionen handlar i stället om en metod som använder utbränt kärnbränsle. Den skulle minska förvaringstiden för avfallet från 100 000 år till 1000. Låter bra men är den metoden fullt utvecklad? Går det att använda de existerande byggnaderna? Frågorna är många.

Ibland måste vi välja och när det gäller kärnkraften är jag glad för att den lotten inte faller på mig.

Av Siv Aksila - Söndag 17 feb 08:28

 

Började dagen med att koka kikärtor. Tycker inte att de färdigkokta är särskilt goda. Jag vet att veganerna använder vätskan i förpackningarna till andra recept men själv tycker jag att den är äcklig. Kokar mina kikärter med vegetarisk buljong, dragon och lite salt.

Men det var inte det den här texten skulle handla om utan receptet på förpackningen. Jag köpte ICA:s ekologiska kikärter och började med att läsa den rekommenderade koktiden på paketet. Kikärtorna skulle blötläggas i 24 timmar för att sedan koka i 80 minuter. ICA får ursäkta mig, men jag tänker inte förstöra maten.

Blötläggs kikärtorna i 24 timmar går det att rosta dem i ugnen utan föregående kokning. Tyvärr hittar jag inte mitt recept och kan inte ange temperatur och tid i ugnen men jag vet att jag har gjort det tidigare i livet.

Om kikärtorna blötläggs i 8 timmar är en koktid på 30-40 minuter att rekommendera. Åttio minuter behöver du om de inte blötläggs alls.

Helt fel, med andra ord.

I går kokade jag gröna linser. Samma märke. Linserna skulle blötläggas i två timmar och sedan kokas i 20-30 minuter. Tjugo minuter var för mycket.

Receptet på de röda linserna verkar däremot vara OK. Som tur var. De ska bara kokas i tio minuter.

Jag googlade för att hitta en mailadress till ICA och påtala felaktigheterna, men nej, det går att reklamera varor på sidan men det var absolut inget fel på vare sig linser eller kikärtor. Felet var att den person som skrev receptet förmodligen aldrig hade kokat vare sig kikärtor eller linser.

Presentation


Mänskligheten måste lära sig att tänka. Jag försöker

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8 9
10
11
12
13
14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2019
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Tänkaren med Blogkeen
Följ Tänkaren med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se