Vilken framtid vill vi ha? Är vi villiga att ta kamp för den? Allesammans? Tillsammans? Vilket pris är vi villiga att betala för att nå dit?

I dagens (6/2) SVD har Erika Olsson, ordförande för Ekologiska Lantbrukarna ett debattinlägg med den provocerande titeln ”Är maten egentligen inte för billig?” Hon jämför våra matvanor från 1969 med de nuvarande och jag måste ge henne rätt, åtminstone delvis men med lite andra motiv än de hon anger. Så här skriver Erika: ”Matens pris har helt enkelt flyttat från plånboken, till naturen, djuren och folkhälsan. Att inte se sammanhanget mellan billig mat och de kriser vi befinner oss i – ekonomisk kris, klimatkris, naturkris – är att missa helhets­bilden. …. I ett samhälle där maten värderas högre, både monetärt och emotionellt, kommer vi lantbrukare ha större möjlighet att vårda landskapet och producera mer mat i kretslopp utan import­beroende. Då får vi också bättre krisberedskap och en tryggare matproduktion. …..Välj bort läsk och godis, köp mindre snabbmat och ät mer rena ekologiska råvaror. Det finns mycket man kan göra som minskar utgifterna samtidigt som man främjar sin hälsa och sitt välbefinnande, och gör gott för miljö och klimat.”

Det må vara lite förmätet men jag vill gärna sätta in hennes resonemang i ett annat sammanhang; i de resonemang som Johan Rockström m fl för i ”En jord för alla.”

Ett av resonemangen handlar om ”allmänningen”. Hur blev jord privategendom? Kungar skapade en gång äganderätten till jord genom att med vapenmakt dela ut den till en liten grupp beväpnade män. Vapnen gav dessa män rätt att förtrycka de som brukade jorden. Så småningom började jord köpas och säljas men det skulle dröja ett bra tag innan samma personer både ägde och brukade den. I stora delar av Afrika finns det fortfarande ingen som ”äger” marken i juridisk mening – makthavare säljer mark som inte har någon juridisk ägare till multinationella företag.

Det är det ekonomiska systemet som har gjort äganderätt till jord till en egen kategori.

På samma sätt är det ingen som äger metallerna i jordens innandöme. Varför ska en liten grupp företag/människor få rätten att bryta dem?

En annan form av allmänning är kunskap. Uppfinningar genererar stora förmögenheter men ingen av dem har kommit till utan att uppfinnaren besuttit en kunskap inom området som möjliggjorde att hen klarat av att göra de konstruktioner som skapade förmögenheterna. Kunskapen är gemensam även när den används av ett litet fåtal. Den ”allmänningen” motiverar ett stort uttag av skatt på den skapade förmögenheten.

Jag gillar det resonemanget. Jag gillar också det förslag till fördelning av inkomsterna som läggs fram, och skapandet av medborgarfonder som får de mindre bemedlade att känna en trygghet och därmed en tillit till samhällssystemet. Det möjliggör en lägre arbetstid för de ointressanta jobb (Ja, Kristersson, det finns sådana, massvis av dem!) som de människor som blev över måste ta.

För att mänskligheten ska kunna gå framåt måste ojämlikheten mellan människor drastiskt minska. Varje barn som föds måste få sin chans och eftersom alla inte kan tillhöra gruppen världens rikaste människor måste det finnas livsutrymme också för oss andra. Vi behöver kanske inte jobba fyrtio timmar i veckan men vi behöver känna oss nödvändiga och kunna leva ett anständigt liv. Vi bör också få tillgång till de vinster som uppnås genom användandet av ”allmänningen”. 

Vi har en omvälvande epok framför oss. Förutsatt att tillgången på utbildning och sjukvård ökar internationellt kommer befolkningsökningen att stanna på runt 9 miljarder framåt 2050-talet. Därefter kommer den att minska.

Det är bara en sak som jag har problem med. Eller två, det beror på hur man ser det.

Hur ska vi få den stora majoriteten av världsmedborgarna att inse att detta är vägen mot framtiden? Hur ska vi få en majoritet att rösta på politiker som stödjer de här förslagen? Finns de?

Och hur får vi sådana som Putin, Erdogan, Orban och Förenade Arabemiratens president Mohammed bin Zayed med på noterna?

Vi behöver inte välja ”för lite för sent”- sceneriet. Vi kan välja ”jättesprånget” men då måste vi ena oss och gå till handling nu. Hur? Vi är trögstartade. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  På nyheterna sa de att kriget i Gaza förorsakat 37 miljoner ton rasmassor. Uträknat på 100 lastbilar per dag kommer det att ta 14 år att frakta bort alltsammans. Hur är det i Ukraina? Kan de ens hålla redan på nollorna? Alltsammans måste byggas ...

Trött. Jag är så trött att jag vill lägga mig ner och gråta eller ställa mig och skrika vid minsta motgång, trots att det inte finns några motgångar som motiverar att jag gråter eller skriker. Allting flyter på alldeles oförskämt bra. Förmodligen h...

Aftonbladet 20240418 Delar av Stora barriärrevet utanför Australiens kust riskerar att dö efter månader med rekordvarmt havsvatten. ”Från februari 2023 till april 2024 har signifikant korallblekning dokumenterats på både norra och södra hal...

Leverans från ICA Maxi. Skönt att slippa gå runt på stengolvet och plocka ihop varorna. Skönt att slippa bära dem tre trappor upp. Alltså värt de 149,50 det kostar. Men… Förra gången hade plockarna spridit frysvarorna så att de låg i olika...

Min man har inte fått sin deklarationsblankett. Han har inget bank-id och är beroende av koderna för att kunna göra deklarationen. Kollar hos Skatteverket. Blanketten skulle ha varit här den 15 mars. Frågar varför den inte kommit på chatten. Det gå...