Inlägg publicerade under kategorin mat

Av Siv Aksila - Lördag 31 aug 15:35


Lördagen den 31 augusti 2019. Över tjugotre grader varmt vid två på eftermiddagen. Skönt? Givetvis.

Har precis kommit hem efter en cykeltur. Valde att köra cykelvägen ner till Ärla, fram och tillbaka, för att kolla hur långt sommaren kommit. Största delen av blomsterprakten är borta. Lupinernas frökapslar såg ledsna ut, de har snart gjort sitt helt ostörda av den mänsklighet som pekar ut dem som en invasiv art.

Skörden är överstökad. Snart kommer höstarbetet att påbörjas och stubben att plöjas ner, och samtidigt kommer den del av kvävet som inte runnit ner i vattendragen ut i atmosfären. Nåt sånt.

Jag borde inte uttala mig om det. Inte jag – som inte lyckades hålla liv i mina krukväxter och som bara varit inne i en ladugård som besökare. Men än sen? En besserwisser mer eller mindre…

För trettio år sedan hånade jag människor med ungefär samma åsikter som de jag har idag. De var bakåtsträvare.

Jag tror fortfarande inte på ett småskaligt jordbruk. Jag vill se en utveckling mot ett storskaligt arbetsintensivt jordbruk. Ett jordbruk där humusskiktet ökar, där kolet binds i marken och blir till mat åt daggmaskar, svampar, mikrober och andra medvarelser vars existens jag har föga kännedom om.

Ett rejält humusskikt absorberar det vatten som skyfallen släpper ifrån sig och ser till att det finns tillgängligt när torkan slår till. Något sådant.

Det gör inte jorden på Skånes åkrar längre. Den är för lätt. Blåser över till grannens åkrar.

Vi-skogen planterar träd i Afrika. Trädens löv används som gödning för de magra åkrarna. Skördarna ökar. Något sådant. Vad kan vi lära av dem?

I Spanien finns ett gigantiskt område med drivhus av plast. Frukten och grönsakerna får exakt den näring och det vatten de behöver. Vad kan vi lära oss av dem? Bortsett från att det är rättsvidrigt att anlita flyktingar utan uppehållstillstånd som arbetskraft?

Egentligen vet vi vad som behövs göras. Metoderna måste utvecklas och bönderna hänga med i utvecklingen. Eftersom de nya metoderna är mer arbetsintensiva – tror jag – kommer det i framtiden att behövas fler jordbruksarbetare.

Framtiden kommer att utvisa om jag har rätt eller fel. Men en sak är jag övertygad om: att småkrypen och svamparna i översta lagren av jord är fan så mycket viktigare för mångfalden än isbjörnar och tigrar.


ANNONS
Av Siv Aksila - Söndag 25 aug 16:57

 

Jordens lungor brinner och hade brunnit i veckor innan någon reagerade. Det var inte förrän röken syntes från satelliterna och nådde fram till Sao Paolo som de allt större skogsbränderna plötsligt blev en nyhet.

Brasiliens President Jair Bolsonaro ville inte ta i problemet med tång. Kallade Macrons uttalande för kolonialism. Först när protesterna riskerar att få ekonomiska följder beordrar han militärerna att hjälpa till.

Bränderna startas av bönder som behöver mer mark att odla på. Förhoppningsvis så är det inte storbolag som ligger bakom. I så fall är katastrofen sjufalt mer skräckinjagande eftersom de håvar in storkovan.

Liknande problem finns i Indonesien och på andra platser.

Om vi vill stoppa uppvärmningen av klimatet måste vi inte bara öka vår förståelse för vad var och en kan göra utan också bekämpa fattigdomen. Det räcker alltså inte med att sluta köpa brasilianskt kött – finns det någon annanstans än på restaurangerna? – det räcker inte heller med att ge våra svenska kossor annat än Brasilianska sojabönor till foder. Brasiliens bönder blir ännu fattigare om vi inte köper deras produkter.

Vi måste med andra ord se till att de får tillräckligt mycket betalt för de varor de redan producerar på sina jordplättar, alternativt ge dem andra lönsammare alternativ. Det går inte att komma från att fattigdomen är ett hot inte bara mot dem utan också mot mänskligheten – särskilt när de bränner ner skogen som förser oss med syre.


ANNONS
Av Siv Aksila - Lördag 24 aug 21:26

Min makes resa till Finland började inte särskilt bra. I samma ögonblick som Sussis (Suzuki Swift årgång 2007) front passerade garageporten började den gå ner och fastnade i takräcket. Varför? Jag tänker inte ställa frågan. Hur stor skadan på garageporten är vet jag inte men takräcket lär vi få skrota. Resan till Stockholm gick däremot, enligt rapporten, bra.

Ensam hemma i flera dagar, kanske till och med en  hel vecka. Det var ett bra tag sedan. En bra chans att testa vegetariska och laktovegetariska recept.

Men inte idag, tänkte jag, men vad gör man när nyfikenheten tar över? Jo, ser till att hela köket hamnar upp och ner.

Som vanligt hade jag svårt för att följa receptet. Hur mycket är två morötter? Jag skalade och rev 300gram. Eftersom morötterna var små blev det betydligt fler än två. Skalade två lökar, skar itu dem, och stoppade ner dem i matberedaren för att slippa hacka dem.

Brynte de rivna morötterna och löken som skulle ha hackats, i olja, insåg att jag inte hade oregano den här gången heller och bytte som vanligt ut den mot dragon, hällde på buljongen men inte två skalade och hackade tomater utan en slatt krossade tomater ur en burk – använder resten i morgon – lät det hela koka i tio minuter, hällde över alltsammans i matberedaren, körde några varv, hällde tillbaka soppan i kastrullen, la till en slatt grädde – 4dl mjölk lät som om soppan skulle bli vattnig. Provsmakade. God.

Av oss från arbetarklassen betraktas soppa som en ensamrätt, inte en förrätt, och som huvudmål håller min morotssoppa knappast – om man inte fyller på med en skvätt linser förstås – och om fyra personer ska äta av soppan måste både mängden morötter och lökmängden dubbleras. Om den inte serveras som förrätt.  

Men god var den, morotsoppan. Jag älskar morötter.

Av Siv Aksila - Söndag 17 feb 08:28

 

Började dagen med att koka kikärtor. Tycker inte att de färdigkokta är särskilt goda. Jag vet att veganerna använder vätskan i förpackningarna till andra recept men själv tycker jag att den är äcklig. Kokar mina kikärter med vegetarisk buljong, dragon och lite salt.

Men det var inte det den här texten skulle handla om utan receptet på förpackningen. Jag köpte ICA:s ekologiska kikärter och började med att läsa den rekommenderade koktiden på paketet. Kikärtorna skulle blötläggas i 24 timmar för att sedan koka i 80 minuter. ICA får ursäkta mig, men jag tänker inte förstöra maten.

Blötläggs kikärtorna i 24 timmar går det att rosta dem i ugnen utan föregående kokning. Tyvärr hittar jag inte mitt recept och kan inte ange temperatur och tid i ugnen men jag vet att jag har gjort det tidigare i livet.

Om kikärtorna blötläggs i 8 timmar är en koktid på 30-40 minuter att rekommendera. Åttio minuter behöver du om de inte blötläggs alls.

Helt fel, med andra ord.

I går kokade jag gröna linser. Samma märke. Linserna skulle blötläggas i två timmar och sedan kokas i 20-30 minuter. Tjugo minuter var för mycket.

Receptet på de röda linserna verkar däremot vara OK. Som tur var. De ska bara kokas i tio minuter.

Jag googlade för att hitta en mailadress till ICA och påtala felaktigheterna, men nej, det går att reklamera varor på sidan men det var absolut inget fel på vare sig linser eller kikärtor. Felet var att den person som skrev receptet förmodligen aldrig hade kokat vare sig kikärtor eller linser.

Av Siv Aksila - 30 oktober 2018 10:26

Jäklar vad jag studsar till! En enda fabrik använder 2% av Sveriges elproduktion! Och släpper dessutom ut en växthusgas, PFC, som förstärker växthuseffekten och kan orsaka skador på lever och lungor. Jag får dåligt samvete för att jag svepte något enstaka gram runt söndagslunchens lax, men gott blev det, och minns det sena nittiotalet när jag och mina kolleger på Volvo CE maskerade axlar och transmissioner med folie som sedan hamnade på Lilla Nyby tillsammans med tejp och annat brännbart material. Själv använde jag bara folien på områden där inget annat material tagits fram – det kom senare – medan flera av mina arbetskamrater envisades med att använda den för att förenkla det egna arbetet. De lyssnade inte på mina förmaningar.


Nu handlar artikeln i Kurren om något annat. Aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall ägs av ryssar och hotas av amerikanska subventioner. 500 personer riskerar att bli av med jobbet. Illa men hur illa?


Jag googlar. Wikipedia är ett fantastiskt instrument. Kubal producerar 134 000 ton aluminium om året. Min foliebit lär inte märkas men när den går till återvinning behövs bara 5% av energin. Något att tänka på. Särskilt för er som inte har lärt er att ta med engångsgrillarna hem från naturen.


Självklart måste all aluminium i framtiden återvinnas. Mänskligheten kommer inte att ha råd att slösa med energi på det här sättet.


Av Siv Aksila - 18 september 2018 10:00

 

Ska politikerna sluta snacka småskit nu och ta itu med de riktigt stora problemet? Valet står inte mellan flygskatt och elcykelsubventioner å ena sidan och biobränsle på den andra. Det är oerhört mycket större. Och det handlar om allt.

Supertyfonen Mangkhut förstörde en stor del av Filippiniernas ris och majsodlingar. Torkan gör att skördarna av säd och andra grödor blir mindre – inte bara i Sverige och Europa utan också i Kanada.

 Vi oroar oss för vad hästarna och kossorna ska äta i vinter men snackar inte om hur matpriserna kommer att påverka vår egen ekonomi och vi tiger om varifrån de riktigt fattiga i de fattigaste länderna ska få sin föda.

Vi bråkar om var vindkraftverken ska byggas. Tror inte på att solenergin kan vara en lösning för ett så solfattigt land som Sverige utan babblar okunnigt om olönsam kärnkraft. Vi tycker att Facebook, Google och spelmarknaden är framtidens arbetsplatser – som om de inte krävde just den energi som vi vägrar bygga ut.

I stället för att satsa på förnyelsebar energi låter vi pensionsfonderna satsa pengar i fossilindustrin.

Bofinken kommer hit i mitten på april nu mot börja på maj under 70-talet. Andra arter som koltrastarna har börjat övervintra allt längre norrut. Långpendlarna får däremot problem. Ett varmare klimat minskar tillgången till insekter i södra Europa. Sahara växer. Forskningen visar att det tar trettiofem generationer för en fågelart att ändra flygrutt. Får de den tiden på sig?



Av Siv Aksila - 9 augusti 2018 13:41

Äppelskörden lär bli god i höst. Ska vi leva på äpplen i vinter?

Läget är allvarligt. Det är brist på foder till korna. En del av lavarna renarna skulle ha ätit i vinter har brunnit upp. Hur det står till för övrigt med födan till renarna har inte framgått i media.

Har någon av er hört eller sett någon notis om goda skördar i år någonstans på jordklotet? Vore bra. Annars kommer människor att få svälta. Inte du. Du kommer kanske måste välja mellan bröd och godis, chips eller potatis, men det mår du bara bra av.

Värre blir det för de allra fattigaste av världens invånare. För de som redan nu lever på svältgränsen. Hur stora reserver av mat finns?

Vi är många. En ökad levnadsstandard bland de fattigaste är den bästa garanten för att vi inte ska bli fler och fler i all evighet, sägs det. Svält är inte höjd levnadsstandard. Svält är en orsak till att människor flyr. Trots att vi inte vill ha fler flyktingar i världen är det ingen, i alla fall ingen med ansvarskänsla, som påstår att det skulle vara bra om några miljoner dog av svält. Risken för att det sker är tillräckligt stor ändå.

Och det är bara början. Den som tror något annat sticker huvudet i sanden och drömmer sig bort från verkligheten. Naturen ger oss allt vi behöver. Mat. Råvaror. Energi. Hittills har vi bara roffat åt oss av tillgångarna som tycktes oändliga. Dumpat senapsgas i havet i förhoppningen att den skulle försvinna. Helt enkelt: vi har betett oss som idioter.

Nu måste vi ta hand om de resurser som är kvar. Mars är inget alternativ. Inte för 11 miljarder människor.




Av Siv Aksila - 18 juli 2018 10:23

Sverige brinner. Det är ingen nyhet längre sommaren 2018.

Träden kunde ha blivit hus, möbler, papper eller ha använts till biobränsle. Värmt hus. Träet skulle ha funnit sina köpare och ägarna tjänat en rejäl hacka.  Nu är de nerbrunna skogarna förluster för ägarna och kostnader för försäkringsbolagen. Premierna kommer att höjas. Men det är inte det värsta.

Än är det för tidigt att räkna på utsläppen av koldioxid. Vem vågar säga rakt ut att när företag, kommuner och riksdag dröjer med nödvändiga beslut för att begränsa klimatförändringarna så händer just det här? Att utsläppen och riskerna ökar. 

Miljöpartiet vågar men varken partiet eller problemen tas på allvar förrän det blir allvar.  Då är det för sent. Då brinner skogarna.

Under Almedalsveckan gick Miljöpartiet ut med att Sverige borde höja självförsörjningsgraden på livsmedel. Bra. Det är en nödvändighet inte bara i krigstid utan också för att klimatförändringarna kräver det. Som de redan gör. Självförsörjningsgraden kommer inte att öka under 2018.

Bönderna hotar med att nödslakta djur därför att fodret inte räcker till. Hästägare jagar foder till skyhöga priser. Sverige kommer att få importera säd i vinter. Varifrån? Och till vilket pris? Och vilka blir det som får avstå från spannmålen när vi köpstarka svenskar konkurrerar som köpare?

Ni får gärna kalla det varmt väder, men av varmt väder blir det alldeles för snart klimatförändringar.


Presentation


Mänskligheten måste lära sig att tänka. Jag försöker

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8 9
10
11
12
13
14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2019
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Tänkaren med Blogkeen
Följ Tänkaren med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se