”Sörmland näst bäst i landet – om de själva får bedöma”, löd en av rubrikerna i dagens Eskilstuna-Kuriren. Näst bäst på att köra bil enligt en enkät utförd av SIFO. Polisens trafiksamordnare Björn Thunblad höll inte riktigt med, skriver tidningen, för min del håller jag absolut inte med.

Efter att det hänt flera olyckor, varav minst en dödlig, anlades en rondell i korsningen Sundbyholmsvägen/Hammarby. Avsikten var att sänka hastigheten. Jag skrattade. Vet kommunens planerare inte om att man numera gasar när man kör in i en rondell för att komma först? Inte ens nu när det är halt ute saktar förarna in när de närmar sig en rondell.

Staden är full av stora och små rondeller – hur man kör i de större har jag aldrig fattat, det fanns inga rondeller alls i Karlshamn när jag tog körkortet – vid många av dem finns både övergångsställen och cykelbanor vilket gör att det inte bara finns stressade bilister att ta hänsyn till utan också motorcyklister, mopedister, cyklister, elsparkcykelåkare och fotgängare. Enligt min erfarenhet tar ingen av dem hänsyn till den andre. Många kör, går eller cyklar fokuserade på sina mobiler.

Då gäller det att inte ha dålig reaktionsförmåga. Eller starr. Visste ni förresten att det inte räcker med en starroperation? Hade det inte varit en fördel om sjukvården berättat om efterstarren så att patienterna vore förberedda på att synen plötsligt kan bli dålig igen? För tillfället ser jag ingenting i motljus eller snö. Och har svårt för att bedöma vad det är jag ser.

Bilisterna håller inte avståndet till framförvarande bil. Just nu skulle jag föredra att ligga femtio meter bakom framförvarande fordon, inte femton meter.

Och sedan har vi allt annat som folk gör men inte borde göra. Sicksacka sig fram, till exempel, eller vända mitt på gatan.

Jag har några fina exempel på det senare. En man tvärbromsade på gatan utanför vårt hus, började backa, när det kom en buss backade han in mellan två parkerade bilar (de flesta utgår från att parkering är tillåten dygnet runt, inte i trettio minuter) och upp på trottoaren, stod där tills det blev fritt och körde sedan upp till korsningen på Östra Åsgatan.

Som lök på laxen kom en annan bilist vid samma tillfälle körande uppifrån Östra Åsgatan, körde upp på trottoaren utanför tvåan, och hade – om han kommit några sekunder senare – ramponerat vår bil när min man körde ut från garageuppfarten utan att ha en chans att upptäcka honom. Nu väjde han ut på gatan för att sedan köra upp bilen på trottoaren efter garageinfarten för att regelvidrigt parkera den utanför vårt hus.  Det står ofta bilar parkerade på trottoaren, ibland utanför garageinfarten.

Jag vet inte hur många körda meter bilisterna vinner på att vända på gatan men flertalet envisas med att göra det, jag såg till och med en bil med grön övningskörningsskylt vända på vår lilla gatstump. Det går alldeles utmärkt att vända i korsningen Drakensköldsgatan – Östra Åsgatan eller att köra runt kvarteret, olägenheterna med att köra de extra metrarna motsvarar på intet sätt de risker som uppstår genom gatuvändningarna.

För övrigt så tycks alltför få ha sett skyltarna som talar om att det är trettio kilometer i timmen som gäller inom området, inte sjuttio.

Är det skicklig bilkörning? Vad sägs då om bilisten som vände vid busshållplatserna på Gymnastikgatan? Vill du ha fler exempel? 

Är det någon som undrar över varför jag slutat att köra bil?