När regnet på nytt börjar smattra mot fönsterblecket tar jag en paus. Sätter mig på balkongen. Tittar på när det svenska sommarregnet sakta faller mot marken och rinner mot avloppsbrunnarna.

Tänker att det är tur att jag är här.

Att jag inte tagit en sistaminutresa ner till värmen i Italien. Eller Spanien. Eller USA.

Att jag inte fastnade i den där vägtunneln i Sydkorea utan var här. Nu och då.