Om det varit på den gamla ”goda” tiden då varje nerskriven mening hamnade på ett papper skulle min man blivit smått tokig på mig. Det är han som tömmer papperskorgarna hemma hos oss och det är där mina bloggar har hamnat den senaste tiden. Som tur är tar inte den digitala papperskorgen särskilt stort utrymme.

Är mina åsikter så fantastiskt viktiga att de måste spridas ut över världen? Om tankarna åtminstone handlade om klimatförändringarna! Allt detta tjat om Ryssland går mig på nerverna och det blir f-n ta mig inte bättre av att tankarna hela tiden hamnar där!

Det här är ett modernt krig. Satelliter bevakar det som händer på marken. Med hjälp av drönare kan man detaljstudera händelseförloppet och attackera på det känsligaste stället. De vapen som används har en modernare teknik än under tidigare krig. Robotar kan vara precisionsinstrument – men medan ryssarnas nyare modeller är på upphällningen och de kan inte hänga med i samma produktionstakt som väst; där står vapenindustrins aktieägare och gnuggar händerna i förtjusning; det är inte deras hemländer som slås sönder och samman. Vem som helst kan filma det som händer och skicka ut det i etern. Hela världen kan få veta vad som händer i realtid.

Jag läser tidningar men det mesta passerar förbi. Det händer för mycket. Ofta är det småsakerna som har lättast att fastna.

Idag hittade jag en notis: ”Ukrainas it-armé har enligt flera medier lyckats slå ut den digitala portal som alla ryska alkoholproducenter måste använda. När den nu ligger nere kan fabriker inte ta emot råvaror, och butiker kan inte hantera leveranser.”

Är det en bra idé att störa ryssarnas supande? Kanske det. Frågan är om det skulle ge dem en chans att tänka klarare eller om abstinensen skulle göra det än värre. Sups det fortfarande på arbetsplatserna så lär kvaliteten på produktionen inte vara av hög kvalitet. Vad kan man vänta sig av vanliga knegare som saknar framtidsutsikter och måste bo kvar i de råtthål som kallas hem? Kriget lär inte motivera till nykterhet.

Bilden kommer från Pixaby