Jag har potatisproblem. Förstår ungdomarna som går över från potatis till pasta, ris och Couscous. God potatis är en bristvara.

Tidigare fanns det två bingar och plocka potatis från i ICA Nyfors. Mjölig och fast, stod det. Nu finns det bara fast löspotatis. Den mjöliga var ofta King Edward. En jävligt bra mospotatis. Men nu. Om du inte gillar pulvermos – hoppa över potatismoset! Det finns helt enkelt ingen potatis att göra mos av längre.

Jag är en gammal tant. Varken för ung eller för gammal för att tycka att potatiskvalitet var ointressant på nittiotalet. Då var det svårt att få tag på någon annan potatis än King Edward och när vi kom fram till maj rasade den samman kokt. Men den var stor. Den KE som finns nu är pytteliten.

Häromsistens köpte jag en tvåkiloförpackning i plast i ovan nämnda butik. Vi – potatisälskare av alla kategorier – borde skapa en proteströrelse mot handlarnas hantering av potatis och morötter; plastpåsarna fördärvar innehållet.

Jag öppnade plastpåsen för att sortera den efter storlek och lägga den i ett bättre förvar – nätpåsarna som ursprungligen var avsedda att användas i stället för plastpåsarna. Ingen av den inköpta potatisen nådde upp till en storlek som förenklade potatismoslagningen. De var små. Hälften var i storlek mellan hasselnötter och valnötter. Omöjliga att skala.

De kokades därför för sig, att användas vid stekning. En del av dessa redan små potatis måste skäras bort på grund av diverse skador. Legat för länge i plastpåse?

Vi konsumenter ska minska matsvinnet. Hur?

Vore det inte bättre om Sveriges konsumenter ställde krav på producenter och leverantörer? Varför har King Edward förvandlats till en pygmé?